Dopdroppe i brons. New York.
Foto: Magnus Aronson/IKON

Frågor och svar om den juridiska genomgången av utlandskyrkan

Här kan du få svar på frågor om den juridiska genomgången av Svenska kyrkan i utlandet som nu är klar. Vi berättar bland annat varför den behövdes och vad som blev resultatet. 

1. Varför gjordes en juridisk genomgång av utlandsförsamlingarna? 

Vi ville vara säkra på att verksamheten utomlands bedrivs enligt lokala lagar och bestämmelser i varje land. För att garantera det behövde vi juridiskt stöd. 
Svenska kyrkan i utlandet har funnits länge och på många platser. Den har förändrats efter de behov som finns på orten för att svara mot de önskemål som finns idag. Ett kyrkkaffe kan ha utvecklats till ett kafé, barnverksamheten kan ha växt, lokalt anställda har kommit till.  

Svenska kyrkan i utlandet är en verksamhet i ständig utveckling och förändring. Ibland har tillstånd och försäkringar inte hängt med. Vi såg att det fanns oklarheter i juridiska frågor och det var detta vi ville se över för att få en bra och solid juridisk grund för arbetet framöver. 

2. Varför har genomgången kostat mycket pengar? 

Genomgången har varit omfattande och komplex och den har gjorts i närmare 50 länder, där vi har verksamhet av olika slag. Till detta har det behövts många olika slags jurister. Det har handlat om att se över avtal, ekonomisk redovisning och skatter, tillstånd, försäkringar samt fastigheter och lokaler.  

På kyrkokansliet har vi ingen möjlighet att känna till allt om rättssystemen i de olika länderna och därför har externa jurister anlitats. Exempelvis kan inte en fastighetsjurist även reda ut skatte-, tillstånds- eller arbetsrättsfrågor. Det har behövts specialister av olika slag. Det skulle också varit en svår uppgift för varje lokal församling att själva upphandla jurister.

Därför anlitade vi Mannheimer Swartling advokatbyrå, som har sakkunniga jurister inom många fält och dessutom har ett internationellt nätverk. 

3. Hur mycket pengar har genomgången kostat?  

Med tanke på omfattningen avsatte kyrkostyrelsen 20 miljoner kronor i budgeten per år för 2018 och 2019. Kostnaden för genomgången ligger i augusti 2020 på hittills 34 miljoner, vilket alltså är mindre än vad som avsattes. Då ingår kostnader från 2017 och framåt. 

4. Har insamlade medel använts för att betala den juridiska genomgången? 

Nej, vi har inte använt några insamlade medel till den juridiska genomgången. Alla kollekter och gåvor som kommer in går till verksamheten i utlandsförsamlingarna. 
Kostnaderna för den juridiska genomgången har finansierats genom bland annat kyrkoavgiften, ur kyrkokansliets budget. Vi är övertygade om att Svenska kyrkans medlemmar vill att det ska vara ordning och reda i verksamheten. 

Svenska kyrkans breda arbete för människor i utsatthet, både i Sverige och internationellt, har fortsatt, och budgeten för det har inte påverkats. 

5. Vem fattade beslut om den juridiska genomgången? 

Det var Svenska kyrkans generalsekreterare Helén Ottosson Lovén som beställde den juridiska genomgången i samråd med kyrkostyrelsens arbetsutskott. 

6. Har ni upphandlat den juridiska genomgången? 

Ja, det gjordes ett urval inför upphandlingen och tre byråer lämnade sedan anbud. Svenska kyrkan presenterade ett antal frågeställningar som byråerna fick besvara och man bad dem även att, utifrån sina erfarenheter, identifiera ytterligare frågor. 

7. Hur har den juridiska genomgången gått till? 

Advokatbyrån hade i uppdrag att titta på sex fokusområden. Dessa var:  

  • Registrering och organisation 
  • Aktiviteter och tillstånd 
  • Anställda och volontärer 
  • Finansiella frågor och skatt 
  • Personuppgifter och immateriella rättigheter 
  • Fastigheter och lokaler 

Genomgången gjordes i olika faser. Fas 1 handlade om församlingarnas kärnverksamhet och om man har haft rätt tillstånd för det aktuella landet, hur församlingarna är organiserade och om detta är korrekt samt vem som är församlingens legala representant.  

I fas 2 kartlades verksamhetsplatserna när det gällde avtal, ekonomisk redovisning och skatter, tillstånd, försäkringar samt fastigheter och lokaler. 

8. Vilka brister upptäcktes vid den juridiska genomgången? 

Den juridiska genomgången har visat på brister kring rapportering och registrering hos lokala myndigheter, när det gäller t ex tillstånd för julbasarer. Det har också funnits brister kring att registrera sig lokalt i nya landet som ny arbetstagare. I många länder finns lagar gällande användning av volontärer, där dessa räknas som anställda, vilket är något som också missats ibland.  
 
Genomgången har också visat på brister i arbetsmiljöarbetet och registrering av arbetstid, då vissa länder har högre krav än Sverige. Det har också upptäckts brister gällande redovisning av intäkter och betalning av skatter - något som exempelvis kan handla om att man inte sett caféverksamheten som kommersiell verksamhet, medan landets myndigheter ser detta som intäkter med vinst.

Slutligen har det förekommit bristfällig hantering av personuppgifter (GDPR), där församlingarnas medlemsregister inte uppfyller EU-regler eller landets lagar. 

9. Vad kommer det sig att dessa brister har funnits i verksamheten? 

En orsak har visat sig bero på bristande kunskap och bristfälliga rutiner i arbetet på plats utomlands. Personal stannar endast en kort period och några upplever att de inte fått tillräckligt stöd för sitt uppdrag.

Det handlar också om att reglerna i landet är komplicerade och tar tid att sätta sig in i. Det har också, i vissa fall, funnits en otydlighet kring vad som är utlandsförsamlingens ansvar, och vad som är avdelningens Svenska kyrkan i utlandets ansvar.  

10. Vad ska ni göra åt att församlingar känner att de inte får tillräckligt stöd? 

Församlingar på plats utomlands har uttryckt att de inte har fått tillräckligt med stöd och resurser för att genomföra/driva verksamheten på ett rätt sätt. Vi kommer nu att arbeta tillsammans med församlingarna för att åtgärda bristerna och framtidssäkra verksamheterna.  

11. Vad kommer utlandskyrkan att göra för att åtgärda de brister som blivit synliga i rapporten?

Vi kommer att arbeta på flera fronter med detta, dels genom att utveckla rutiner och arbetssätt kring de områden som är gemensamma för stora delar av utlandsförsamlingarna, och dels genom att säkerställa att åtgärderna blir genomförda på lokal nivå.

Vi kommer också att gå vidare med samverkansavtal för att klargöra ansvarsfördelning och tydlighet mellan Svenska kyrkan i utlandet och utlandsförsamlingarna. Vi skapar också en compliance-funktion, som fungerar rådgivande och kontrollerande, för att säkerställa att utlandsförsamlingarna lever upp till grundkraven i verksamhetsländerna.

Utöver detta kommer vi att göra särskilda insatser och engångsåtgärder för att åtgärda bristerna i de enskilda utlandsförsamlingarna.