Genarps kyrka uppfördes 1590-1593 av riksmarsken Hack Holgersen Ulfstand. Kyrkan var tänkt som en gravkyrka till hans första fru Pernille Göye som avled 1589. Kyrkan är unik, då det var den enda kyrka som nyuppfördes i Skåne under 1500-talet, samt att det var mycket ovanligt på landsbygden med en kyrka helt byggd i tegel. Kyrkan, av många kallad för en katedral, rymmer ca 100 personer i bänkarna.
Hack Ulfstand var, förutom slottsherre på Häckeberga slott, bland annat hovmästare för den blivande kung Christian IV. Som hovmästare hade Hack Ulfstand ansvar för prinsens fostran och man kan anta att prinsen emellanåt vistades på Häckeberga och blev inspirerad av kyrkan; tornen på Roskilde domkyrka, som Christian IV byggde till, är mycket lika tornet på Genarps kyrka, som är 63 m högt.
Förutom Häckeberga slott ägde Hack Ulfstand flera andra slott, bland annat lustslottet Månstorp där i vår tid endast gavlarna återstår: Månstorps gavlar utanför Vellinge där det ofta är konserter under sommartiden.
Hack Ulfstand dog 1594 och begravdes under kyrkans kor med sina båda fruar, den andra hustrun, Anna Parsberg hade avlidit 1592.
På 1600-talet flyttades de Ulfstandska kistorna till ett mindre gravkor under sakristian, där de på 1700-talet kom att vila tillsammans med Mette Rosenkrantz (slottsfru på 1600-talet) och hennes familj. I det stora gravkoret finns nu familjen Silverskiölds kistor.
Altaruppsatsen kom till kyrkan på 1780-talet som en gåva av Jakob Tage Silfversköld och hans fru. Antagligen är koret i Maria Magdalena kyrka i Stockholm förebild. Det ursprungliga altaret finns troligen under det nuvarande.
Predikstolen är från 1500-talet, men målades om vid en restaurering på 1700-talet. De fyra evangelisterna samt Paulus och Petrus är avbildade på den. På undersidan finns ett varghuvud och tassar, som kanske skall symbolisera byggherren (Ulfstand; Ulv = varg).
Dopfunten har tillhört Allhelgonaklostret i Lund och flyttades till kyrkan 1595. Den är huggen av Höör-sandsten och på foten finns fortfarande prydnader i form av ett kvinno- och ett vädurshuvud.
Herrskaps-läktaren är uppförd 1669, på den plats där predikstolen ursprungligen fanns. Den är uppförd av Mette Rosenkrantz och namnen och vapensköldarna är hennes och hennes mans, Nils Krabbis släkter. Läktaren har alltid använts enbart av slottsherrarna på Häckeberga.
Den ursprungliga orgeln fanns i kyrkan fram till 1937, då den flyttades till Malmö museum, där den fortfarande finns. Det är en förnämlig medeltidsorgel, troligen en av världens äldsta fortfarande spelbara.
Gårdsplanen framför kyrkan var den stora mötesplatsen i samband med gudstjänsterna. Många hade färdats långt och åt medhavd matsäck före kyrkobesöket. Där fanns också ”kagekvinjor” som sålde kakor. Kyrkplanen var den viktigaste mötesplatsen i socknen.
Ända fram till 1922 hade Häckebergas ägare patronatsrätt, d v s rätt att utse vem som skulle vara präst i kyrkan. Detta var slottsskyrkan, huvudkyrka i församlingen var Lyngby.
Ett flertal av kyrkans fina inventarier, t ex kormattan och ljusbäraren är skänkta till församlingen.
Vidare litteratur om Genarps kyrka:
Helge Andersson, Genarps kyrka, 1993
Karin Andersson, Genarp – en enastående lantkyrka och dess byggherre, Från romanik till nygotik. Studier i kyrklig konst och arkitektur tillägnade EVALD GUSTAFSSON, 1993.
K Arne Blom, text; Claes Wahlöö, bild, Gryning och evighet, Föreningen Gamla Lund – Årsbok 91, 2009
Åke Sundström, En bok om Genarp, 1979.
Helge Andersson, Genarps kyrka, 1993
Karin Andersson, Genarp – en enastående lantkyrka och dess byggherre, Från romanik till nygotik. Studier i kyrklig konst och arkitektur tillägnade EVALD GUSTAFSSON, 1993.
K Arne Blom, text; Claes Wahlöö, bild, Gryning och evighet, Föreningen Gamla Lund – Årsbok 91, 2009
Åke Sundström, En bok om Genarp, 1979.
.JPG?DoProcessing=&w=800)
