Den första kyrkan i byn tros ha varit en gårdskyrka som en stormansätt lät uppföra någon gång runt sekelskiftet 12-1300-talet. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1684 och ersatte då sin föregångare som var en stavkyrka. Den finns beskriven i Abraham Hülphers resa i länet 1775. Kyrkan som står här idag är förmodligen den tredje i raden av kyrkor i socknen. Byggmästare var Olof Ersson från Ragunda.
Klockstapeln från 1779 har blivit känd då den finns som kopia på Skansen i Stockholm. Stapeln uppfördes av den kände kyrko- och stapelbyggaren Pål Persson från Stugun. I tornet hänger den gamla klockan från tidigt 1200-tal. Från samma århundrade fanns ett gammalt rökelsekar som brukade hänga i lampetten på höger sida om altaret. Det blev tyvärr stulet någon gång under 1970-talet och gamla nyckeln till dörren försvann under 1990-talet. När man går in i kyrkan ser man rakt fram ovanför altaret ett stort triumfkrucifix från slutet av 1400-talet. Det kommer från Håkon Gullessons verkstad i Enånger. Det mest märkvärdiga föremålet i kyrkan är den gamla altartavlan från 1500-talet. Den hänger ovanför ingången till sakristian och går under benämningen ”Dansktavlan”. Det är en så kallad bokstavsaltartavla. Tavlan är indelad i fyra fält. Där står i nämnd ordning; Fader vår, Budorden, Trosbekännelsen och instiftelseorden till nattvarden, skriven på gammal danska.
Kyrkan är en salkyrka vars arkitektur har sina rötter i medeltiden. I mitten av 1700-talet gjordes en del förändringar och förbättringar. Kyrkan som blivit för liten för församlingen fick nu en läktare. I samband med detta revs det gamla innertaket för att få plats med läktaren och kyrkan fick ett välvt innertak. Det gamla taket var platt och bemålat med stjärnor. Av det gamla taket återanvändes en del plank till innerväggen uppe på läktarens gavel. Där går ännu idag det gamla takets stjärnor att beskåda. Invändigt målades väggarna med dekor av draperier. Predikstolen tror man tillkom strax efter kyrkans uppförande. Tyvärr vet man inte så mycket av denna då gamla handlingar gått förlorade från den tiden.
Altaruppsatsen från 1696 är skänkt av prosten Hofverberg och hans hustru. Den är utförd i plattskärningsteknik av Gregorius Raaf som kom från Lübeck i Tyskland. Han kom till Jämtland då han anställdes som dragon i Jämtlands regemente. Gregorius var mycket skicklig som träsnidare. Däremot gjorde han vad man vet några figurer.
Det lilla krucifixet, duvan, samt änglarna som sitter där tillkom i mitten av 1700-talet samtidigt med det övriga arbetet som då gjordes i kyrkan. Vidare kan nämnas att vid kyrkans tillkomst skänktes en björnhud att lägga på altarpallen, ett mycket ålderdomligt bruk som förekom i Norrland. Med detta trodde man sig lägga naturen under gudsmakten. Seden har sina rötter i förkristen tid. Mässingsljusstakar på altaret, lampetter på vardera långväggen, samt ljuskrona i taket är från 1700-talet. Två lampetter i trä finns på vardera sidan om altaret, varav den ena tros vara från 1600-talet och den andra är nytillverkad 1934. Altarklädet från 1694 är vävt i ylle. Nummertavlan är från 1754.
Tre tavlor finns i kyrkan, den äldsta tryckt 1693 sitter längst fram på södra väggen i en enkel ram. Den kallas ”Frögdekväde” och trycktes upp till hundraårsminnet av Uppsala möte 1593. Den andra tavlan som hänger mellan fönstren på samma vägg handlar om Karl XII och slaget i Narva. Den tredje tavlan som hänger under läktaren på norra sidan är Gustaf III tal till riksens stränder.
Dopfunt av okänd mästare är troligen tillverkad under senare delen av 1800-talet. Dopskålen skänktes av länsantikvarie Festin vid återinvigningen av kyrkan 1935. I sakristian finns en gammal stol av okänt datum, en så kallad munkstol samt ett bord från slutet av 1600-talet. Där förvaras också det senaste tillskottet, sex stycken mässhakar skänkta av Ida Thorsell och Märta Olsson. De var under många år verksamma i Kälarne med framställning av kyrkliga textilier. Mässhakarna är dock inte deras verk utan verk av deras föregångare som de övertog textilfirman efter.
Kyrkorgeln, med fem stämmor, sägs vara inköpt från Torps socken i Medelpad. Karl XII Bibel finns men förvaras på annat ställe. Ljusstake i form av en drake, mycket gammal, förvaras även den på annat ställe.