UR BLOGGEN (www.resedagbok.se/kilolo)
”Nu är vi äntligen här! Redan i lördags åkte vi först till Iringa. Där åt vi lunch och möttes av pastor Yona. Så följde den sista etappen av resan på en skumpig och dammig väg upp mot Kilolo. Där stod församlingsborna beredda, sjungande, klappande. Vi steg ur bussen och vandrade sista biten upp mot kyrkan. Vilken obeskrivlig känsla att äntligen stå där. Vi dansade och grät, kramades, skrattade och sjöng!
Så installerade vi oss i våra respektive hem och började prata med våra vänner. Hittade igen de människor vi brevväxlat med, pratade och skrattade.
Igår var det söndag. Två gudstjänster. Mycket värme, sång och gemenskap. Otroligt roligt att vara här. På eftermiddagen pratade vi ännu mer, fick guidade rundvandringar i omgivningarna och lärde oss mycket, mycket. Några av oss var med barnen i söndagsskolan och lärde oss nya sånger och fick leka ringlekar på kyrkbacken. Tyvärr förstod vi inte sångerna och är inte riktigt säkra på vad vi egentligen lekte... Men roligt var det!
Innan middagen sjöng och dansade några av oss med kyrkokören. Nya steg och nya harmonier men tillsammans med goda vänner går allt lätt att lära.
Idag, måndag har vi besökt Kilolo Primary school samt hälsocentralen. Ungdomarna har hjälpt till med färdigställandet av församlingens datorlokal, en handgriplig erfarenhet i tanzanianskt byggarbete. Några i gruppen har vandrat till en utpost till församlingen som heter Iduntuma. Ännu ett varmt välkomnande och en landskamp mellan församlingslagen i fotboll.”
Maria Richter
UR DAGBOKEN
Söndag den 27 oktober 2013
Vår första dag i Kilolo. Nattens sömn var god till den felaktigt tidinställda tuppen hävde upp sin hesa stämma klockan fem. Efter en kort slummer, ny väckning klockan sex då kyrkklockan ljöd över nejden – dags för morgonbön.
Sångövning på morgonen, eftersom vår grupp skulle sjunga i dagens två gudstjänster. Efter en kaffe och mandazi (Tanzaniansk munk) började dagens första mässa. Den första mässan genomfördes. Pastor Jona hälsades oss välkomna. Vi presenterade oss, sjöng vår sång, överlämning presenter och hälsningar från Ås. Det hela tog dryga två timmar.
Frukost stod sedan uppdukad i församlingshuset/prästgården. Allt smakade mycket gott: mandazi, ris, matbanan, stekt/friterad potatis, chaithe och ”afrikakaffe”.
Dags för mässa nummer två som skulle börja klockan elva, men så blev inte fallet – klockan blev närmare halv tolv innan det hela började. Under båda mässorna sjöngs psalmer med för oss kända melodier som tex ”O store Gud”. Proceduren från förmiddagen med presentation etc upprepades. Vi överraskades dock denna gång av att några av församlingsborna satte på oss färgstarka tygstycken. En stark känsla av värme och samhörighet uppstod. Olofs predikan handlade om glömska och vikten av att inte glömma Gud. En annan både komisk och stark upplevelse var kollekten. Någon skänkte en levande höna i kollekt – man tar det man kan ge. Sedan förrättades auktion på hönan.
Dagen förflöt med söndagsskola för barnen, samtal, sång med barnen och lekar tills mörkret snabbt sänkte sig i 18-tiden.
Middag åt vi tillsammans i församlingsgården. Summering av en händelserik och glädjefylld dag innan aftonbön.
Innan läggdags tandborstning i en becksvart natt och en gnistrande stjärnhimmel.
Ingrid Torstensson