Man står med mick och sjunger med röd lampa på sig.
Lyssna

Vaxljuset

Vaxljuset är en församlingstidning och delas ut till alla hushåll i Vaxholm. Nästa nummer delas ut i juni.

Celebert gospelbesök i Vaxholm

Sångaren och låtskrivaren Samuel Ljungbladh är uppvuxen i Umeå. Han fick sin musikaliska skolning i Frälsningsarmén och blev känd för svenska folket när han medverkade vid bröllopet mellan prins Carl Philip och prinsessan Sofia med låten Joyful, joyful.

Text: Millan Österberg Foto: Samuel Edsmyr

(Vaxljuset nr 2- 26) 


En strålande dag med mycket snö, såväl i Umeå som i Stockholmsområdet,
berättar Samuel över videosamtal att han nyligen är hemkommen från en resa i Kenya med Hoppets stjärna.
    – Jag är deras ambassadör sedan 15 år. Den här gången fick jag
möjlighet att ta med familjen på resan berättar Samuel. De har besökt skolor på landsbygden.
– Vi har träffat barn, föräldrar och lärare och sett vilka behov som finns för framtiden. Syftet med resan är att samla information inför mina konserter så att vi kan ha historier att dela med oss av för att nå svenskar när vi kommer
hem. Vi samlar in pengar till en av skolorna. Myndigheterna har beslutat att,
för få bedriva undervisning, måste skolorna ha datorer. Då behöver man köpa in solceller och datorer.
  – Det kostar mycket pengar att skicka teknisk utrusning. Svenskar är duktiga att ge när det uppstått en katastrof, att samla ihop saker och ge, men är inte lika pigga på att skänka pengar till utvecklingsprojekt.

Familjen aktiv i FrälsningsarménFöräldrarna Kent och Majken var engagerade i Frälsningsarmén. Samuel berättar att de var musikaliska och sjöng mycket samt att musiken alltid har funnits nära till hands och varit ett naturligt inslag. Samuel spelade piano som liten, i låg- och mellanstadiet.
– Av någon anledning hade vi en konsert på skolan när jag gick i åttan.
Jag och en kompis sjöng två sånger och det var första gången jag sjöng solo. Vi fick bra feedback, efteråt var det flera som hejade i korridoren och vi förstod att vi skulle få jättemycket tjejer. Kärleken till soulmusik uppstod
på en musiklektion när läraren visade filmen The Commitments. Tillsammans med några vänner startade han ett soulband.
– Jag kände genast att det här var något speciellt, något med hela uttrycket
som grep tag i mig. Det handlade inte om att sjunga vackrast. Jag blev förälskad, i glädjen
och i svänget. Det här var en helt annan tradition än den jag växt upp med i Sverige där jag fått möta Gud mer i stillhet. Nu är det fullt ös, jag skrattar, sjunger, svettas. Tänk att också kunna tillbe Gud så här. Samuel har flera musikaliska förebilder, framför allt Kirk Franklin;
en amerikansk gospelmusiker, sångare, låtskrivare och producent.
– Jag älskar soul och gospel, jag hade aldrig kunnat tro att jag skulle få jobba ihop med Kirk. Han är en fantastisk låtskrivare, en dirigent i rummet; han styr bandet, publiken, allt, det är otroligt häftigt. Tillsammans med honom sjunger vi med en riktning för att berätta, som en gudstjänst med tillbedjan. I kyrkor i Sverige finns en tendens att gudstjänstsången
har riktningen mellan mig och Gud. Sången blir starkare när den också går mellan oss i rummet. Kirk är otrolig på att få ihop det med människor som inte är traditionellt kyrkliga.

Hustrun Anna är den fasta punkten hemma
Samuel och hustrun Anna har tre döttrar; Vanessa, 18, Kayla, 15 och Kimberly, 13. De samsas kärleksfullt om badrummet - alla bor fortfarande hemma.
– Eftersom jag reser mycket, bär Anna en tung börda hemma i vardagen, och har gjort det sedan barnen var små. Vi har tillsammans ett företag där vi båda är anställda och hon är den fasta punkten hemma. Det här gör vi tillsammans; jag hade inte fungerat utan henne.
Samuel ger i snitt 80 konserter per år, vilket innebär att han reser 100–150 dagar per år, halva året.
– Vi jobbar mycket på distans, samarbetar hur vi ska bygga på det vi gör. Vi pratar mycket, också om hur det har varit, när jag har varit borta, om det har varit tufft hemma, då
får Anna avlasta sig. Jag måste också kunna berätta hur jag har det på resa.
När jag är tillbaka igen går jag upp i att få vara just pappa, och hemma. Ordet Kärlek är för Samuel tudelat.
– Det handlar både om kärlek till min familj, min fru och mina barn, hur vi kan finnas för varandra. Det bygger på en Gud som älskar mig genom allt, vad jag är, vad jag har, i
mina tillkortakommande, i allt jag kan, är jag buren. Lite som känslan av att som barn ha somnat i baksätet i bilen. Mamma och pappa bar mig in. Gud tar hand om mig, jag
känner mig trygg. Samuel skriver låtar utifrån Gud och människan.
– Jag är soulartist i grunden och blev gospelartist. Det finns så mycket glädje och hopp i att vara älskad och sedd och att få del av nåden. Jag fokuserar på de delarna. För 20–25 år sen hamnade jag i ett vägskäl; vilken musik jag ville skriva. Jag valde och bygger mitt liv på det här. Som yngre var det viktigt att framhålla att han inte var en kristen artist, utan en artist som är kristen.
– Inget skulle forma det andra. Men nu när jag har blivit äldre tänker jag strunt samma. Jag jobbar i olika sammanhang, i stora och små rum, och det är alltid jag. En kärleksfull församling Som vuxen ser han tillbaka på uppväxten med föräldrar och storebror aktiva i Frälsningsarmén i Umeå,
– Jag älskar det, fullt av olika sortersmänniskor och känslan av f”år du inte vara med någon annanstans, kom hit.” Det är en otroligt kärleksfull församling. Det är något i grundsynen från William Booth, grundaren; soppa, tvål och frälsning. Först de materiella behoven som
mat och hygien – sen kan du börja prata om evangeliet. Gör saker i rätt ordning. Jag tycker om inriktningen, det sociala patoset. Det har format mig mycket, även som artist. Jag vill dela med mig av glöden, göra att någon kan gå härifrån glad och stärkt inför veckan.
Han känner sorg över ytligheten i värden, där människor främst letar efter en position för att tillfredsställa sig själva. Samuel har flera musikaliska förebilder, framför allt Kirk Franklin;
en amerikansk gospelmusiker, sångare, låtskrivare och producent.
– Jag är tacksam över att ha karriär, en bra familj och uppväxt, jag är rotad i min lilla hemförsamling. När jag kommer dit är jag Kents och Majkens son. Det är viktigt för mig att inte dra mig undan utan vara med där det händer. Jag är inte bättre än andra bara för att
jag sjunger bra. Det handlar inte bara om artistskap, utan främst om ledarskap – som Kirk Franklin; glädje, kärlek, förlåtelse. Samuel är medveten om riskerna med att vara en artist på scenen.
– Rent mänskligt är vi inte skapade för att vara upphöjda, utan för att upphöja någon annan. Vi kan aldrig bli helt uppfyllda av sådant vi gör och skapar. Problemet är om du omger dig med ja-sägare och väjer bort det som är obekvämt. Då blir du ingen bra människa. ag är så glad för familjen och kyrkan. Då håller jag fötterna på marken. Barnen är aktiva i idrotter. Ena dagen håller jag konsert på Cirkus i Stockholm och dagen efter är jag speaker i en iskall ishockeyarena.

Hellre intresserad än intressant
Han avskyr utanförskap och vill att människor ska känna sig sedda och älskade.
– Rädsla skapar ofta utanförskap; att inte våga möta andra människor, oro för social status, problem med andra människor och olika kulturer. Vi är människor med olika behov. Oavsett vilka människor vi möter, är det viktigare vara intresserad än att vara intressant. När jag ska medverka i en konsert någonstans, ska vi också öva, äta, prata och fika tillsammans. Det är
ett förhållningssätt. När mellanbarnet Kayla var  -månaderskontroll upptäcktes ett
blåsljud på hjärtat.
– Jag var i Chicago, Anna var hemma. Samma dag som jag landade hade Kayla tagits in akut på sjukhuset i Umeå. Hon opererades sedan i Göteborg, det var en otroligt tuff upplevelse. Jag är så tacksam över Sveriges fantastiska sjukvård. Idag kan hon spela ishockey fem dagar i veckan, hon får sina mediciner. Jag tackar Gud varje dag. Varje år firar vi Kaylas Hjärtdag. Då firar vi livet. Vill vara med och göra världen ljusare Samuel vill vara med och göra välden lite ljusare.– Det försöker jag göra med min livshållning; att se människor. Det här är mitt yrke. Jag har valt att vara folklig, glad, vill sprida glädje, kärlek och få människor att må bra. Han konstaterade redan för flera år sedan att både de som sjunger och de som lyssnar på gospel har blivit allt äldre.
– Jag tror att det hänger ihop med att vårt samhälle dras mot mer individuella uttryck; att
många främst umgås via mobilen och sociala medier. Körsång handlar om att vara tillsammans. Det är två olika vägar. På 1990-talet hade vi en gospelboom, människor
gjorde oftare saker tillsammans då. I Svenska kyrkan i Umeå hade vi för inte så länge sen en gospeldag tillsammans med 200–300 konfirmander. När vi övade sångerna lade jag märke till att ungdomarna inte hade vana av att göra saker i grupp, de kände sig inte trygga med det. På kvällen, vid konserten,kom föräldragenerationen in, de som är uppväxta med detta. De var hängivet engagerade och hos några rann tårarna.
– Vi har ett allmänt samhällsproblem med de unga. Här kan körsång få vara en nyckel; att vara tillsammans, man behöver inte vara bäst, vars och ens medverkan är viktig, som en mosaik. Det är uppenbart för mig, som rör mig i olika sammanhang; både i konserthus
och idrottsföreningar. Det är häftigt med konserter, att vara i ett rum tillsammans, vara nära varandra och dela en upplevelse. I ett sammanhang berättade en kvinna om sitt hjärtproblem. Hennes hjärtslag skulle mätas med en kurva, över tid. På återbesöket frågade
läkaren: Vad gör du på tisdagar kl. 19-20.30? Då sjunger jag i Sollentuna gospel, svarade kvinnan. Det var ett tydligt resultat av mätningen. Fortsätt med det, då mår ditt hjärta
som bäst, sa läkaren.

Guds kärlek är en bön
Samuel är själv aktiv i kyrkan.
– Frågorna om tro och kärlek finns i första rummet, var jag än befinner mig får de ta plats. Ibland kan det ta bort lite av pressen från mig själv. Jag kan försöka vara en bra människa, den som är i mig kan göra skillnad. Guds kärlek är bön, Frälsarkransen, gränslös och
nära, jag är Din, ute på fjället kan jag känna att jag är en del av det, stort och nära på samma gång. Just nu kan världen kännas lite mörk, med klimatförändringar, krig och osäkerheten i världen.
– Då är det viktigt att inte göda rädslan. Media har ett stort ansvar; de trycker till på det som skrämmer, betonar den onödiga utanförskapsbiten. Var och en får vi ta små steg, vara generösa mot varandra. Det behöver inte handla om pengar, men att försöka hjälpa till
där man kan. Att ha den hållningen och vara behövlig för varandra, inte stänga oss för varandra. Det är lätt att vi tänker i svart och vitt, som världen ser ut nu.

 

Gospelkonsert tillsammans med Vaxholm gospel Den 26 april kommer Samuel till Vaxholm för att hålla en konsert tillsammans med gospelkören.
– Det ser jag fram emot och vi får göra något tillsammans som har tro i centrum, bjuda in människor som kommer för att vara med i kyrkan. Gospel är hoppfullt och glädjerikt, det vill vi förmedla och dela med oss av. Samuel får välja en låt som förmedlar
kärlek.
– Då tar jag A song for you av Donny Hathaway

Möten över en kopp

Text: Millan Österberg

När vi människor träffas för att prata vill vi gärna äta och dricka något. Kaffe med bröd är samtalsskapande.Det blir naturliga pauser där den andre får säga något, vilket håller i gång samtalet. Kristina Stedman, diakon i Vaxholms församling, delar med sig av sina tankar om möten med människor. Hennes arbetsrum är litet men har en inbjudande plats för samtal med två sköna stolar. En liten bukett med blommor på det lilla bordet skapar en hemtrevlig atmosfär.
   Kristina Stedman är  diakon i församlingen och berättar om vad kaffe kan ha för betydelse i mötet med människor.
  – Jag vigdes till diakon av Stockholms dåvarande biskop, Eva Brunne 2019 och hade dessförinnan arbetat som diakoniassistent i tre år. Kristina säger att hon alltid har varit intresserad av människor och att hon upplevde att hon efter att ha arbetat administrativt
i Svenska kyrkan i cirka femton år fick en kallelse att läsa vidare till diakon.
  – Jag ville försöka göra skillnad i den lilla mån jag kan som människa, med den tro som bär mig. Det blev särskilt tydligt under 2015 och framåt, när det kom många flyktingar till Sverige, varrav många var ensamkommande barn med ursprung i Afghanistan. I Danderyds församling var jag som diakon ansvarig för språkcaféet.

    För att bli diakon krävs en kandidatexamen och sedan utbildning i diakoni under ett år på Svenska kyrkans utbildningsinstitut (SKUI). Kristina har dessutom utbildat sig i socialt arbete.
  – Jag tycker om att lyssna till och möta människor. Jag är även intresserad av att odla hållbara blommor och grönsaker. I vår kommer jag starta ett odlingsprojekt i församlingen. Vi kommer att odla altarblommor till våra gudstjänster. Det blir både närproducerat och tänkt att ingå i ett kretslopp.

Arbete med stor variation
Att arbeta som diakon är ett varierande arbete, med själavård, stödsamtal, ekonomiska ärenden och olika grupper, till exempel samtalsgrupper om sorg. Nu till våren startas en berättargrupp i samarbete med kommunen; Mitt liv nu och då.
   – Där får man berätta om sitt liv. Det är en sluten grupp med tystnadsplikt gentemot varandra. Det är hälsofrämjande, har forskning visat. Deltagarna hjälper varandra att minnas betydelsefulla händelser i livet. Deltagarnas stöd i gruppen gynnar både den mentala och den kognitiva hälsan. Kristina leder också en grupp med volontärer i
församlingen och andra gemenskapsfrämjande aktiviteter.
   – Diakoner bär en grön skjorta, det symboliserar livet och den inre tillväxten. Till det bärs oftast kragen som visar att diakonen, liksom prästen, är vigd till sin tjänst förklarar Kristina.

Fika skapar gemenskap
Kaffe dricks i stora mängder i Svenska kyrkan, liksom på många andra
arbetsplatser. – Jag tycker om kaffe och föredrar det gärna svart och ibland med
något sött till säger Kristina. Att fika tillsammans har så mycket med gemenskap att göra.
En kopp kaffe kan vara en öppning till något mer och leda till ytterligare gemenskap.
Jag har fikat med alla åldersgrupper och olika typer av människor i samhället. Fika är lättsamt och enkelt, inbjudande men också spännande; man vet aldrig var samtalen
ska landa. Det är högt och lågt. En del kallar, lite på skoj kaffet för kyrkans tredje sakrament (de två andra är nattvarden och dopet).
   – Kyrkkaffet som serveras efter gudstjänsten, är en slags fortsättning på gudstjänsten där det finns en gemenskap. De som har deltagit i gudstjänsten tillsammans, samtalar om olika saker. Man möts och får prata om allt från predikan till vardagsbestyren. Kanske någon undrar över något och vi kan hänvisa vidare eller hjälpa på olika sätt. Kaffe är omsorg. Man kan tala om diakonins sju bord, ett av dem är köksbordet som symboliserar caritas, omsorg, det karitativa. Ibland kommer besökare som inte har tak över huvudet. Vi kan ge dem något värmande i en kopp, det är fint att få göra det lilla man kan göra och framför allt finnas där och lyssna på vad personen vill berätta. Jesus som förebild Jesus är en god förebild på hur man bjuder in till gemenskap.
   – Han sätter sig ner, möter människor i ögonhöjd, lyssnar till den personen, kanske får en berättelse, ett förtroende säger Kristina. Att erbjuda någon en kopp kaffe är välkomnande, man bjuder in personen att få ta plats och att vara med i ett socialt sammanhang. Kristina betonar avslutningsvis att alla får boka ett samtal, oavsett om man är troende, tvivlare
eller ateist.
   – Inget problem är för litet. Med diakoner kan man prata om allt som rör livet och diakonen har tystnadsplikt.

Kaffe-populär dryck med många egenskaper

Text: Millan Österberg


Efter vanligt kranvatten är kaffet världens mest populära dryck. Nordbor dricker mest kaffe i världen per capita. Effekten av koffeinet påverkar oss olika, eftersom vi är olika tåliga. Somliga har svårt att vakna och komma i gång på morgonen utan kaffe. En del måste sluta dricka innan lunch för att kunna sova på natten. Andra behöver en sen kopp för att kunna
somna. Kaffe piggar upp, förbättrar orken och skärper
fokus.
    Förr trodde man att kaffe var mer skadligt än nyttigt. Idag visar forskning att det kan minska astmabesvär. Risken att drabbas av Alzheimers eller Parkinsons sjukdom
verkar vara en tredjedel lägre hos regelbundna kaffedrickare. Kaffets oxidanter kan också skydda mot vissa kroniska sjukdomar. Gravida förbränner koffeinet mycket långsammare, vilket gör dem känsligare för koffeinet. Studier har visat att kaffe inte är en klassisk drog som framkallar beroende, likt nikotin eller alkohol. Friska vuxna kan lugnt dricka fyra koppar kaffe per dag. Dock kan man få tillfälliga besvär av ”abstinens” om man inte får sitt kaffe. Detta avklingar efter några dagar.

    Kaffebusken är egentligen mer ett träd, med vit jasmindoftande blommor som blir till röda bär, med ursprung i Etiopien. De två arterna som används för kaffeproduktion
är arabica och robusta. Arabica växer fortfarande vilt i Etiopien och södra Sudan. Innanför skalet och fruktköttet finns bönan. Ursprungligen kokade man bäret och bladen. Senare
kom man på att man kunde rosta bönorna. Det är rostningen som gör att en grågrön råkaffeböna blir smak- och aromrik, spröd och brunfärgad. Då ökar kaffets aromatiska föreningar från 250 till 800, (vilket kan jämföras med vin som har 400 smakaromer). För att producera kaffebönor till en kopp kaffe går det åt mer än 120 liter vatten.

Kaffet kom till Europa på 1500-talet
Kaffe som dryck kom till i Jemen på 1400-talet. Drycken spred sig över arabvärlden för att komma till Europa i slutet av 1500-talet. Det första europeiska caféet öppnade i Venedig år 1645. Under 1700-talet frodades caféerna i europiska städer som mötesplatser
för den framväxande borgarklassen. Där träffades köpmän, lärda, poeter, affärsöverenskommelser slöts, samtiden diskuterades, anföranden hölls.
Kolonialismen är den största  drivkraften bakom bönans spridning över världen och etablerade handelsförbindelser som fortfarande råder. Såldes först som läkemedel i Sverige. Till Sverige kom kaffet i slutet av 1600-talet och såldes då som läkemedel.
När Karl XII återvände från Turkiet 1714 medfördes kaffedrickandet, vilket spred sig från
hovet via adeln till borgerskapet i de större städerna. Med den ökade populariteten
ökade importen, vilket oroade landets politiker. Framför allt var orsaken nationalekonomisk. När Sverige i långa perioder låg i krig, ansågs pengar flöda ut på grund av den ökande kaffeimporten. Det första kaffeförbudet kom 1756. Ytterligare fyra följde; det sista upphörde 1822. Dessa efterföljdes dock dåligt. När kaffet blev mer allmänt, minskade konsumtionen av brännvinet, vilket dracks i oerhörda mängder i början av 1800-talet.
Kaffet nådde även ut till landsbygden till vanligt folk. Kring sekelskiftet 1900 fortsatte ökningen av konsumtionen och kaffet hade blivit vår nationaldryck. Populär dryck med
många egenskaper.

Fler användningsområden:
Torkad kaffesump är ett bra grus att sprida på isiga gångbanor och mark. Det påverkar
inte miljön, och syran hjälper till att smälta isen. Använd kaffesump för att skrubba pannor och kastruller skinande rena. (Undvik teflon och keramik.)

Källor: sr.se ”Kropp och själ” ”Kaffe–världens
dryck” (A.Nilsson) ”Kaffe. Från böna
till kopp” (G. Dicum & N. Luttinger)

En sista hälsning kan se olika ut även om begravningen sker i Svenska kyrkan

Det finns en frihet att utforma begravningsgudstjänsten så den blir personlig och
inkluderande, säger präst och kyrkoherde Madeleine Sarenfält som vill nå ut till fler församlingsbor om möjligheten till en personlig kyrklig begravning.

En del av kyrkans uppdrag är att möta människor i sorg och göra det sista avskedet så fint och personligt som möjligt. I Vaxholms församling arbetar Christina Bursjö som diakon och Madeleine Sarenfält som präst.
Båda har lång erfarenhet av att möta sörjande, planera och leda begravningar.
– Kyrkan erbjuder en fin möjlighet att utforma en begravning idag enligt
önskemål. Vi lyssnar in behoven på ett annat sätt än förr i tiden, säger
Madeleine.


BEGRAVNINGSRITEN BETYDER MYCKET
Kyrkans begravningssed är en gammal tradition och själva riten har betytt
mycket för många generationer före oss.
 – Riten hjälper oss att skapa minnen, att förstå att personen är död,
det blir en start på en ny fas av bearbetning. I begravningsgudstjänsten
får vi tacka Gud för den avlidnes liv på jorden, och lämna tillbaka övertagandet
till Gud, säger Madeleine. En rapport om förändringar i den svenska begravningsseden av Svenska kyrkan 2021 visar att andelenså kallade direktbegravningar utan känd ceremoni femdubblats de senaste
tio åren.
– Vi märker att fler väljer bort kistbegravning och har enbart ceremoni
med urna. Vi tror att det är bra med två avsked, ett vid kistan och ett vid graven.
Även för sorgearbetet är det bra med de olika avskeden för att göra det konkret. Vi behöver de två avskeden för att ta in att vår anhörige är död, att det är en kropp vi tar avsked av, säger Christina. När det gäller kostnaderna kan du själv styra en del genom att ha en enkel kista och använda vårt vackra bårtäcke i stället för blommor på kistan. Många väljer att sätta in pengar till olika välgörenhetsorganisationer i stället för kransar och buketter.


VILL FÖRMEDLA LJUS OCH HOPP
När ett barn eller en ungdom dör är det extra skört och begravningen
måste förmedla ännu mer ljus och hopp.
– Det kan ske genom delaktighet och involvering där vi tar fasta på hoppet. Vi tänder ljus, kanske finns flera foton på barnet eller ungdomen i olika miljöer. Vi brukar också skriva eller rita en hälsning på papper eller direkt på kistan tillsammans, fortsätter Christina. Som diakon har hon en lång historia
med att möta föräldrar som mist ett litet barn. För att underlätta
för föräldrarna har hon ibland hämtat upp kistan med barnet på sjukhuset
för att sedan köra till bårhuset.
– Föräldrarna vill veta var barnet är och jag har tyckt det varit fint att få köra den transporten. Jag brukar sjunga barnvisor i bilen när jag kör, att visa omsorg är viktigt för mig, säger hon. Nu när hon går i pension har Christina ändå lovat att hjälpa till om det behövs igen. Enligt kyrkans ordning måste begravningsgudstjänsten innehålla två psalmer.
– Psalmsången är en del av förkunnelsen och därför måste de finnas i en begravningsgudstjänst. Det finns flera vackra och lättsjungna psalmer
som till exempel Blott en dag, Härlig är jorden med flera, fortsätter Madeleine.
Musiken är för många en viktig komponent för ett vackert och fridfullt avsked. Många har en solist som framför en låt som kanske betydde mycket för den avlidne och kanske vill du läsa en dikt om du orkar. Du kan själv bestämma hur delaktig du vill vara i ceremonin. Även kistläggningen är betydelsefull ur många perspektiv anser Christina.
– Det kan vara fint att ha i den avlidnes hem, i en trygg och omsorgsfull miljö, där de anhöriga kan lägga ner något betydelsefullt i kistan, såsom en blomma, bädda om den avlidne. För barnens skull är det viktigt att få vara så delaktig som möjligt, ja det gäller såklart vuxna också, säger Christina.

VIKTIGT ATT BEJAKA SORGEN
En av kyrkans viktiga budskap är att bejaka sorgen. Det har bland annat
skett genom nationella kampanjer i samband med allhelgonahelgen.
– Idag får inte sorgen plats i människans
liv. Vissa skjuter upp sorgen och menar att de inte har tid att sörja.
Men döden och sorgen måste få en plats i livet. Sorg är inget farligt och
man kommer att leva vidare, det finns inget val, avslutar Madeleine.
Text: Emelie Simmons

 

Vaxljuset delas ut till alla hushåll i Vaxholm. Vid frågor om utdelning eller utebliven tidning kan du kontakta CityMails mottagarservice på mottagarservice@citymail.se eller 0771-40 60 40 mellan 08.30-17.00 måndag till fredag.

För kärlekens skull (Vaxljuset nr 2-23)
FRÅGOR OCH SVAR OM VIGSEL

Text: Emelie Simmons

Kostar det något att
gifta sig i kyrkan?
Det kostar ingenting att gifta sig i Svenska kyrkan i Sverige. Församlingens
kyrka, vaktmästare, musiker, präst är gratis då vigseln sker enligt Svenska kyrkans ordning. En av er behöver vara eller bli medlem i Svenska kyrkan.

Hur är en vigsel utformad?
I en vigselgudstjänst ingår alltid frågor, löften, ringväxling, förbön,
psalmer, bibelläsning och välsignelse. Om ni har önskemål om ytterligare
delar kan ni prata med prästen om det under vigselsamtalet.

Vad är ett vigselsamtal?
Inför vigseln kommer ni att ha ett vigselsamtal tillsammans med prästen.
Under samtalet planerar ni vigseln: vilka texter som ska läsas, hur löftena ska låta, vem som gör vad och när? För prästen blir samtalet dessutom ett sätt att lära känna er, och en bra grund för hens vigseltal till er.

Var kan vi viga oss?
Vaxholms kyrka och Resarö kapell är populära vigselkyrkor, därför är det viktigt att vara ute i god när ni ska boka kyrka. Ni kan också boka vigsel på annan plats efter dialog med församlingen.

Musiken - vem väljer och vem spelar?
Musiken väljs i samråd med kyrkomusikern. Många par sätter sin egen
prägel på vigseln genom att välja psalmer, musik och texter. Inspiration
finns på Spotify, listan heter För kärlekens skull och administreras av Svenska kyrkan. Som regel är orgeln huvudinstrument vid in- och utgångsmusiken.

Kan vigseln vara på ett annat språk än svenska?
Om svenska inte är det självklara språket för er vigsel, kan ni välja ett
annat språk. Men det finns ett inslag i vigseln som kallas tillkännagivandet.
Det kan jämställas med när en myndighet eller en domstol fattar ett beslut.
Enligt lagen ska sådana beslut alltid uttalas på svenska, även om de kan kompletteras med ett uttalande också på ett annat språk.

Hur bokar vi?
Kontakta församlingsexpeditionen. Det underlättar om ni redan då vet:
datum, vilken kyrka ni vill viga er i samt era personnummer.
Innan ni kan gifta er i Sverige måste ni ansöka om hindersprövning i
god hos Skatteverket. Hindersprövning innebär att Skatteverket
kontrollerar att inga hinder föreligger för två personer att ingå äktenskap.

Kan alla gifta sig i kyrkan?
Alla är välkomna att vigas i Svenska kyrkan, men som regel behöver minst en av er vara eller bli medlem i Svenska kyrkan. Det är inget hinder om den andra tillhör en annan kyrka eller religion.

Hur ser kyrkan på vigsel av samkönade par?
Alla är välkomna att vigas i Svenska kyrkan.

Kan vi förnya våra vigsellöften?
Ja, ni bokar på samma sätt som en vanlig vigsel.

Kontakta församlingsexpeditionen
för att boka vigsel och dop:
Tfn: 08-541 300 03
vaxholm.forsamling@svenskakyrkan.se

Läs Vaxljuset nr 2-26 här

Läs Vaxljuset nr 1-26 här

Läs Vaxljuset nr 4-25 här

Läs Vaxljuset nr 3-25 här

Läs Vaxljuset nr 2-25 här

Läs Vaxljuset nr 1-25 här

Facit till Vaxljuskrysset 1-25

Läs Vaxljuset nr 4-24 här

Läs Vaxljuset nr 3-24 här

Läs Vaxljuset nr 2-24 här
Facit till Vaxljuskrysset

Läs Vaxljuset nr 1-24 här
Facit till Vaxljuskrysset

Läs Vaxljuset nr 4-23 här

Läs Vaxljuset nr 3-23 här

Läs Vaxljuset nr 2-23 här

Läs Vaxljuset nr 1-23 här

Läs Vaxljuset nr 4-22 här

Läs Vaxljuset nr 3-22 här

Läs Vaxljuset nr 2-22 här

Läs Vaxljuset nr 1-22 här

Läs Vaxljuset nr 4-21 här

Läs Vaxljuset nr 3-21 här

Läs Vaxljuset nr 2-21 här

Läs Vaxljuset nr 1-21 här

Församlingstidningen utkommer fyra gånger per år till alla hushåll i Vaxholm.