Pressmeddelande 8 sept 2022
Temat för mötet har varit Christ´s love moves the world to reconciliation and unity, Kristi kärlek driver världen till enhet och försoning. Utifrån det har kyrkorna sökt vägar att förhålla sig till dagens globala utmaningar.
Klimatkrisen och hur den särskilt drabbar redan hårt prövade delar av världen står sedan tidigare högt på kyrkornas agenda. I Karlsruhe skärptes det fokuset ytterligare och det beslutades bland annat om att tillsätta en särskild kommission med uppgift att driva arbetet för klimaträttvisa – att de länder som står för merparten av världens utsläpp också har ett särskilt ansvar att minska dem och hantera följderna av den globala uppvärmningen.
Kyrkornas förhållande till ursprungsbefolkningar var ett annat område som tydligt lyftes under dagarna, med behovet av ett försoningsarbete liknande det som Svenska kyrkan står i med den samiska befolkningen.
Det grundläggande fredsarbetet fick också stort utrymme, och här betonade kyrkorna särskilt vikten av interreligiös dialog och samarbete och att motverka polarisering i sina olika sammanhang.
Att ge större utrymme åt ungas röster och åt grupper med särskilda behov var också tydliga åtaganden som gjordes.
Uttalanden i aktuella frågor
Generalförsamlingen enades också om ett antal uttalanden, där kriget i Ukraina och situationen i Israel-Palestina som väntat väckte de mest intensiva diskussionerna.
Uttalandet om Ukraina kallar kriget för orättfärdigt och kräver ett omedelbart eldupphör och tillbakadragande av ryska trupper. Men de röster som velat utesluta den Rysk-ortodoxa kyrkan ur gemenskapen fick inget gehör, utan kyrkorna förband sig till fortsatt och intensifierad dialog.
Ett antal kyrkor har argumenterat för att begreppet apartheid är tillämpligt på Israels politik gentemot palestinierna, medan andra starkt motsätter sig detta. I det slutliga uttalandet kritiserar generalförsamlingen Israels bosättarpolitik, men använder inte begreppet apartheid om situationen utan stannar vid konstaterandet att oenighet råder och att kampen för en rättvis fred måste fortsätta.
Bön och gudstjänst förenade
Många vittnesbörd från dagarna har lyft gemenskapen trots olikheterna och styrkan i att med en mängd språk och traditioner fira gudstjänst, sjunga och be tillsammans. Det är också något som ledaren för Svenska kyrkans delegation, ärkebiskop Antje Jackelén vill ta fasta på.
- Det viktigaste är att vi faktiskt har mötts: flera tusen människor från hela världen i en mångfald som är både glädje och prövning, i gudstjänstfirande, bibelstudier och brottningen med tidens stora och svåra frågor.
- Vi har ägnat mycket tid åt att hitta kyrkornas gemensamma röst och vi har tagit steg framåt när det gäller klimaträttvisa, krig och fred och den medvetna inkluderingen av unga och urfolk. Det är när vi arbetar med det som är tyngst för mänskligheten och vi gör det i ljuset av tron som hoppet stärks.
Ny centralkommitté
Generalförsamlingen valde också en ny centralkommitté, som är det styrande organet för Kyrkornas världsråd. Den består av 150 medlemmar och har till uppgift att säkerställa att det arbete som beslutas om blir genomfört. Tre svenska delegater valdes in: Julia Rensberg och Celina Falk från Svenska kyrkan och Emma Gunnarsson från Equmeniakyrkan.
Ny moderator
Till centralkommitténs första uppgifter hörde att välja ny moderator (ordförande) för Kyrkornas världsråd efter Agnes Aboum från anglikanska kyrkan i Kenya, som haft posten i nio år.
Till ny moderator valdes biskop Heinrich Bedford-Strohm från evangelisk-lutherska kyrkan i Bayern, Tyskland. Till vice moderatorer valdes Merlyn Hyde Riley, pastor i Jamaica Baptist Union och ärkebiskop Vicken Aykazian från Armenisk-apostoliska kyrkan.
Kyrkornas världsråd
Kyrkornas världsråd grundades 1948 i Amsterdam. Det är den största ekumeniska organisationen i världen med 352 medlemskyrkor i 120 länder som representerar närmare 600 miljoner kristna världen över. Det övergripande målet är att arbeta för enhet mellan världens kyrkor och att samarbeta för fred, rättvisa och hållbarhet. Kyrkornas världsråd har sitt administrativa säte i Genève, Schweiz. Generalförsamlingen samlas vart åttonde år för att fatta beslut, göra gemensamma uttalanden och sätta riktningen för arbetet under de kommande åren.