Rapporten har tagits fram på uppdrag av Kyrkomötet 2024 och samlar forskning, erfarenheter och tidigare teologiskt arbete.
Bakgrunden är en motion till Kyrkomötet som efterfrågade ett ställningstagande till hela hbtqia+-begreppet, inklusive polyamori och asexualitet. Kyrkomötet valde i stället att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att fortsätta den teologiska bearbetningen.
– Det här är inte en rapport som ska ge alla svar. Snarare är den en startpunkt för ett större arbete. Förhoppningen är att den ska ge en gemensam grund att stå på när Svenska kyrkan fortsätter samtala och reflektera kring de här frågorna, säger Sara Björk, tematisk handläggare för inkludering och delaktighet på kyrkokansliet.
Från kunskap till samtal
Rapporten samlar forskning, erfarenheter och tidigare teologiskt arbete för att ge en gemensam kunskapsgrund för det fortsatta samtalet. Den beskriver hur Svenska kyrkan har arbetat med frågorna över tid och lyfter områden som kan behöva utforskas vidare. Kunskapssammanställningen är inte ett officiellt ställningstagande utan ett underlag för fortsatt reflektion och teologisk bearbetning.
– Många uppfattar att det här är svåra frågor. Jag hoppas att materialet kan bidra till att göra dem mindre tabubelagda och lättare att prata om. Det handlar ytterst om människor och deras erfarenheter, säger Martin Langby, teologie doktor vid Uppsala universitet, som har haft i uppdrag att ta fram kunskapssammanställningen.
Han hoppas att rapporten ska ge fler mod att delta i samtalet.
– Att våga fråga och vara med i samtalet är också att ta ansvar för den gemensamma kyrkan.
Frågor som kyrkan behöver arbeta vidare med
En av rapportens viktigaste slutsatser är att Svenska kyrkan har kommit olika långt i den teologiska bearbetningen av frågor som ryms inom hbtqia+-begreppet. Medan det under lång tid har förts teologiska samtal om samkönade relationer, är frågor som rör könsidentitet, intersexvariationer, asexualitet och polyamori betydligt mindre utforskade.
Kunskapssammanställningen lyfter därför behovet av fortsatt teologisk reflektion kring människosyn, identitet, relationer och samlevnadsformer. Den pekar också på frågor om bibeltolkning, kyrkans språk och liturgi samt hur kyrkan kan bidra till trygghet, delaktighet och upprättelse för personer vars erfarenheter länge har varit osynliggjorda eller ifrågasatta.
– Rapporten visar att det inte bara finns behov av fler svar, utan också av att formulera frågorna tydligare. För att kunna föra ett meningsfullt samtal behöver vi bättre förstå de erfarenheter, perspektiv och teologiska frågor som ännu inte har fått lika stort utrymme i kyrkan, säger Sara Björk.
Första steget i ett större uppdrag
Kunskapssammanställningen är det första steget i ett arbete som kommer att pågå under flera år.
Arbetet kan sammanfattas i fem steg:
- Samla kunskap genom forskning, erfarenheter och tidigare kyrkligt arbete (där kunskapssammanställningen nu är levererad).
- Identifiera frågor där det behövs mer teologisk reflektion (2026).
- Fördjupa den teologiska bearbetningen från delmål 2 (2027).
- Skapa underlag för samtal och lärande i hela Svenska kyrkan (2027).
- Ge stöd för framtida vägval och eventuella beslut i form av en slutrapport (2028).
– Jag hoppas att många läser kunskapssammanställningen, men också att människor vill följa det fortsatta arbetet. Det här är början på en process, inte slutet, säger Sara Björk.
Tillgänglig för alla intresserade
Förutom den fullständiga kunskapssammanställningen publiceras också en kortare sammanfattning. Tanken är att innehållet ska vara tillgängligt för medarbetare, förtroendevalda, ideella och andra som vill ta del av arbetet.