Ökad delaktighet med livesändning
Är ni en församling som funderat på att börja sända era gudstjänster via nätet? Eller har ni redan börjat i liten skala och skulle vilja utveckla denna verksamhet? Kanske kan Fässbergs kyrka i Mölndal fungera som inspiration. Här har församlingen gjort en ambitiös satsning på innehåll, personal och teknik.
Som för många andra församlingar var det covid-19-pandemin som fick Fässbergs församling att börja streama sina högmässor. De första söndagarna när deltagartaket hade införts sände de via en mobilkamera, men efter bara några veckor gick de över till att sända via en fast kamera som satt monterad under läktaren. Lyckligtvis hade en nyligen avslutad renovering medfört att tekniken redan fanns på plats. Visserligen mest som en hjälp för att organisten skulle kunna se församlingen, men när pandemin slog till var det enkelt att anpassa utrustningen för att kunna sända gudstjänsterna live via Facebook. Ganska snart köpte församlingen ytterligare en kamera som placerades på stativ, vilket gav möjlighet till fler kameravinklar. Johannes Imberg, församlingsherde i Fässberg, hade fört fram tanken på att möjliggöra för livesändning redan under renoveringsarbetet, men var då ganska ensam om att se behovet och möjligheterna.
– Min tanke från början var att vi kunde öka delaktigheten och göra kyrkan mer tillgänglig genom att sända högmässorna. Behovet fanns egentligen redan före pandemin: äldre som inte kan ta sig till kyrkan av någon anledning, folk som är ute och reser och ändå vill följa med i hemförsamlingens gudstjänst, eller någon som kanske jobbar på förmiddagen och vill delta efteråt. Med alla de här aspekterna i åtanke blev det väldigt tydligt för oss att detta är något vi måste fortsätta med även efter pandemin, säger Johannes.
Många involverade
De senaste fem åren har församlingen satsat ambitiöst på att investera i teknik för att kunna göra bra sändningar. Man kan till exempel ställa in fem vinklar i förväg på var och en av kamerorna. Med hjälp av en speciell skärm går det snabbt att växla mellan dem för att göra sändningen mer levande. Men det är inte gratis – bara kamerorna kostar tillsammans runt 130 000 kronor. Dessutom krävs att man hittar teknikintresserade vaktmästare. Under gudstjänsten måste man vara två personer som hjälps åt: en som sköter ljudet och en som har hand om livesändningen och Powerpoint. Eftersom man valt att livestreama alla huvudgudstjänster och alla konserter (ungefär två av tre söndagskvällar), och dessutom har väldigt många vigslar och dop, krävs det många engagerade. För att lösa behovet har församlingen timanställt ett antal – just nu åtta – unga vaktmästare som turas om att sköta uppgifterna. Johannes tycker att upplägget är dubbelt positivt: ungdomar är glada över att få ett ekonomiskt tillskott samtidigt som det blir ett sätt för församlingen att engagera fler unga och få dem att känna att de är med och bär församlingen.
Jacob Gawlitza har varit ung vaktmästare sedan hösten 2020 och kommit att ta ett stort ansvar för det tekniska, för att utveckla kompetensen bland vaktmästarna och för själva sändningen.
– Eftersom vi investerat mycket pengar vill vi ju upprätthålla kompetensen hos användarna så att den matchar kvaliteten på prylarna. Det finns alltid förbättringspotential och man blir aldrig fullärd, men om man går in med inställningen att varje högmässa eller konsert är unik så blir arbetspasset roligt, säger han.
Bra kommunikation = bra sändning
De ansvariga har funderat mycket tillsammans över hur man bäst skapar en estetiskt snygg sändning. Hur ska de medverkande filmas, vilka vinklar blir bäst, hur undviker man att få in oönskade saker i bild? Hur kan man få en känsla av närhet, så att det inte bara blir utzoomade människor på avstånd, samtidigt som man undviker att den vanlige gudstjänstbesökaren går att identifiera och därmed känner sig exponerad mot sin vilja?
En insikt som de involverade fått med sig under åren är att ju bättre kommunikation och planering man har med alla medverkande, desto bättre blir sändningen och upplevelsen för dem som tittar. Till exempel behöver prästerna bestämma i förväg var de ska stå för att de förinställda kameravinklarna ska funka. På samma sätt behöver musikerna vara tydliga med vad och hur de ska spela. För att en livesänd gudstjänst inte ska upplevas utdragen krävs också att det är minimalt med ställtid mellan de olika momenten och inslagen. Den detaljerade planeringen påverkar inte enbart de livesända samlingarna utan har även fler positiva sidoeffekter.
– Jag tror att streamingen har hjälpt oss att skapa ett bättre flow i högmässan i övrigt. Vi jobbar mycket med att utvärdera och se vad vi kan göra bättre. Allt från predikningar till att man är alert med att slå på mikrofoner, säger Johannes.
Just ljudet utgör en extra utmaning. Det kan låta bra i kyrkan, men inte lika välavvägt för den som tittar på nätet. Det gäller att hitta en bra balans mellan mikrofonerna som tar upp ljudet i kyrkan och exempelvis prästens mygga. Den som sköter ljudet måste därför klara av att hålla flera bollar i luften samtidigt.
– Prio ett är alltid att det ska låta bra i rummet, men när jag vet att det låter bra där måste jag snabbt försäkra mig om att det låter bra i streamen också. Och när man har koll på de båda – då har det gått mindre än en minut av en låt – kan man finjustera. Det är extra viktigt att vara noga med soundcheck så att man vet att grundinställningarna är bra, säger Jacob.
Fler än tio procent följer digitalt
Johannes tycker att satsningen med livesända samlingar är värd insatsen. En normal högmässa är det ungefär 180 deltagare i lokalen, medan runt 20 följer live via Facebook. Dessutom ligger sändningarna kvar så att den som vill kan titta i efterhand.
– Det innebär att tio till femton procent av den gudstjänstfirande församlingen är digital. Det är ju en superhäftig siffra och då känns det absolut värt att vara så här ambitiös, säger han.
– Vi har inte märkt att det skulle bli färre fysiska besökare, utan det är mer än femtio procent fler som kommer på söndagsgudstjänsterna i dag jämfört med före pandemin. Jag tror faktiskt att det digitala bidrar till att skapa en större lojalitet till det fysiska, säger Johannes.