Kärleken är alltings början
Kärleken fyller människans liv, längtan och förhoppningar. Den är symbolen för det goda i världen, även om den förstås också kan göra ont. Att beskriva kärleken som kristendomens innersta kärna är ingen överdrift. All kärlek har sin källa i Gud och det betyder att varje människa också är älskad – med såväl sina gåvor som brister.
En kyrklig vigsel är därför så mycket mer än ett juridiskt avtal mellan två människor. Vi ser det som en stund av helighet där ni som par visar att ni vill älska och helhjärtat satsa på varandra. Ni får också med er Guds välsignelse över äktenskapet.
Vigselgudstjänsten markerar er satsning inför er själva och människorna omkring er, men också inför Gud. Den ring ni ger till varandra omsluter fingret likt en omfamning av Guds kärlek. Det kan vara ganska fint att minnas den symboliken när man, mitt i vardagsbestyren, snurrar på ringen och låter tankarna flyga fritt en stund.
I Bibeln finns ett oräkneligt antal texter som skildrar kärleken. Korinthierbrevet 13:4 är kanske den mest kända och omtyckta beskrivningen: