Praktiskt om gravsättning och kremering

Vaktmästaren har i förväg grävt ett hål på gravplatsen. Ytan runt hålet är täckt av en duk, och hålet täcks av ett lock fram till gravsättningsdagen.

Det finns ingen särskild ordning för hur en gravsättning av aska ska gå till. Det bestämmer du/ni som är där. Urnan eller askpåsen sänks ner i graven med ett band. Vaktmästaren kan svara på frågor och hjälpa till om ni vill det.

När ni har lämnat gravplatsen kommer vaktmästaren tillbaka och fyller igen graven. Ni behöver inte vänta tills det är klart, men är välkomna tillbaka om ni vill se gravplatsen när den är iordningställd.

Graven grävs som regel dagen före begravningen. I graven monteras en ställning som förhindrar ras. Av säkerhetsskäl är det inte tillåtet att gå ner i graven, vare sig för anhöriga eller personal på kyrkogården. Djupet varierar beroende på om andra personer har eller ska begravas i samma gravplats. Det är alltid djupt nog för minst en meter jord ovanför kistan.

Om det har varit begravningsakt i kyrka eller kapell före bärs kistan ut ur kyrkan/kapellet av sex personer, så kallade bärare. Från kapellen till gravplatsen körs kistan på en eldriven kistvagn, en katafalk. Från Varbergs kyrka körs kistan i begravningsbil till gravplatsen. Vid graven lyfts kistan från katafalken eller bilen och sänks i graven av bärarna med sänkband.

Bärarna kan vara anhöriga till den avlidna eller personal från kyrkogårdsförvaltningen. Om du ska bära kistan vid en anhörigs begravning får du instruktioner och hjälp av begravningsentreprenör eller vaktmästare innan begravningen börjar.

Kyrkogårdsförvaltningens bärare är svartklädda. De väntar utanför kapellet/kyrkan och kommer in först när kistan ska bäras ut. Bärarna lämnar graven efter att de sänkt kistan.

Efter att begravningen har avslutats på kyrkogården fylls graven igen. Återfyllningen görs samma dag. Första delen av igenösningen görs för hand, för att undvika att kistan skadas.

På S:t Jörgens kyrkogård finns ett kvarter med kistgravar särskilt för personer som önskar begravas enligt muslimsk tradition. Gravplatserna är placerade i riktning mot Mecka. Gravplatserna tilldelas i löpande ordning.

Graven grävs som regel dagen före begravningen. I graven monteras en ställning som förhindrar ras. Av säkerhetsskäl är det inte tillåtet att gå ner i graven, vare sig för anhöriga eller personal på kyrkogården.

I anslutning till gravplatserna finns en katafalk av sten att placera kistan på innan den sänks i graven.

Kistan sänks ner i graven med sänkband. Det är inte tillåtet att jordbegrava utan kista.

Begravningsgäster kan hjälpa till med den första delen av igenösningen, som då sker för hand med spadar. Sedan slutför kyrkogårdsförvaltningen återfyllningen Första delen av igenösningen görs för hand, för att undvika att kistan skadas.

I väntan på kremering förvaras kistorna i kylrum i krematoriet.

Alla kistor kremeras enskilt. Rutiner och dokumentation av kistor och kremationer är mycket noggranna. En metallbricka med ett kremationsnummer används som identitetsmarkör genom hela processen.

När kremeringen är klar rakas askan ur ugnen och får svalna till nästa dag, när den hälls i urna eller askpåse.

Urnor och askpåsar märks med namn och personnummer och förvaras på krematoriet fram till gravsättning eller transport.

Anhöriga kan delta när kistan sätts in i ugnen vid kremeringen. Detta bokas i förhand med personalen i krematoriet.

Det finns regler för vad som får läggas i en kista som ska kremeras. Mindre föremål, sådant som fotografier, blommor, brev eller teckningar, kan placeras i kistan. Föremål som kan orska skada eller förstöra ugnen, exempelvis explosiva föremål, glas, batterier och stora metallföremål är inte tillåtna. Du kan fråga begravningsbyrån eller personalen i krematoriet om en specifik sak är tillåten.

På kyrkogårdarna finns både helt nya gravplatser och platser som har använts tidigare. Att återupplåta gravplatser är ett sätt att använda kyrkogårdens mark platseffektivt.

De kistor och urnor som är begravda lämnas kvar. Vi gräver inte upp stoft eller aska. Vi följer en mall över gravplatsen så att vi inte gräver på samma ställe två gånger.

En urngravplats har som regel plats för nio urnor. Om två av platserna använts i en tidigare upplåtelse, kommer den bara att upplåtas med sju platser andra gången.

En gravplats som tidigare har använts för gravsättning av kistor kan upplåtas igen för urnor. Då gräver vi inte så djupt att vi når kistan.