Varför kyrkovalet finns
Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd och beroende av människors engagemang. Alla är välkomna att ta initiativ och dela ansvar. Genom hela kyrkans historia har människor valts för att överlägga och fatta beslut på hela gemenskapens vägnar.
Medlemmarna i Svenska kyrkan röstar fram representanter till tre olika nivåer: Kyrkofullmäktige, Stiftsfullmäktige och Kyrkomötet.
- Kyrkofullmäktige styr församlingarnas arbete, vars grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning och att utöva diakoni och mission.
- Stiftsfullmäktige styr arbetet i respektive stift. Stiftens grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet i stiftet.
- Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Där fattas beslut om frågor som handlar om kyrkoordningen och andra frågor som har betydelse för hela Svenska kyrkan, till exempel kyrkohandboken och psalmboken.
Din röst påverkar direkt den
verksamhet som erbjuds dig själv
och människor i alla åldrar i
din närhet, hur din kyrka möter
människor i kris, och hur kyrkorna
sköts om.
Varför kyrkovalet genomförs på det sätt som görs
Sättet att genomföra kyrkovalet tar sin utgångspunkt i vallagen och hur de allmänna valen genomförs. Några skillnader finns, bland annat att även medlemmar som är 16 år har rösträtt och att det är möjligt att rösta på valfri ort i Sverige.
Det är ytterst medlemmarna i Svenska kyrkan som avgör hur kyrkans regelverk utformas, genom att lägga sin röst på den nomineringsgrupp som de vill ge sitt förtroende till.
Valresultatet
När vallokalerna stänger görs direkt en preliminär röstsammanräkning.
Vartefter de preliminära resultaten blir klara presenteras de på sidan om valresultat. Ansvaret för den slutliga rösträkningen har stiften. I Visby stift som omfattar alla gotländska församlingar och pastorat samt alla församlingar utomlands räknas rösterna på stiftskansliet i Visby. Det tar några veckor innan det slutgiltiga valresultatet presenteras.
En skillnad gentemot valen till regionfullmäktige och riksdag är att benämningen politiska partier inte förekommer i kyrkovalet, utan medlemmarna röstar istället på nomineringsgrupper. Det är sammanslutningar och intressegrupper formade för att delta i kyrkovalet.
En del nomineringsgrupper har ett vanligt politiskt partibakom sig. Argumentet för att delvis ta med sig de traditonella politiska partiernas tankar med till nomineringsgrupperna
är för att man anser att då vet väljaren vad nomineringsgruppen står för som samhällsaktör generellt och vilka frågor man gärna driver.
Andra grupper är politiskt obundna då man vill hålla det gemensamma fokuset på det man upplever som kyrkans bästa främst. I dessa nomineringsgrupper drivs de nominerade
på listan av ett engagemang för t.ex. verksamheter och kulturarv.
Vilka nomineringsgrupper ska du rösta på?
De olika nomineringsgrupperna för stiftsfullmäktige och kyrkomötet kommer att skicka ut information om sin kyrkopolitik och sina hjärtefrågor. Läs på och titta på deras hemsidor om du har tillgång till internet. En start kan vara att bestämma om du vill hålla dig till en partipolitiskt knuten nomineringgrupp eller en neutral nomineringsgrupp som samlats kring gemensamma åsikter om kyrkans bästa. Inom kort får du också en tidning producerad
av Visby stift som handlar om kyrkovalet.
Till kyrkofullmäktige i Norra Gotlands pastorat finns en gemensam lista som består av representanter från alla socknar. Här kan du använda din rätt till peronröstning om det är någon du vill lyfta fram.
Personrösta
Utöver själva nomineringsgruppen kan du ”kryssa” upp till tre personer på listan som du tror kan företräda dina tankar och kyrkan bäst. Detta gäller för både kyrko- och
stiftsfullmäktige samt till kyrkomötet.