– Jag tror att det är väldigt positivt att det finns företrädare för olika samfund i sjukvården. Vi människor är såväl kropp, själ som ande. När vi möts av motgångar, utmaningar eller sjukdomar, för en själv, eller för någon närstående, känner många en trygghet i att få samtala med någon. Ibland kanske inte alls utifrån en trosuppfattning utan bara för att det känns bra att samtala. För andra kan det ha en direkt koppling till den tro man har. Så jag tror att det är en väldig fördel att vi har ett system som sjukhuskyrkan och jag hör många berättelser från patienter som är tacksamma, säger Acko Ankarberg Johansson.
På hemmaplan i Jönköping (även om hon är Huskvarnabo) och medlem i Allianskyrkan, föreläste hon om medicinsk-etiska frågor i hälso- och sjukvården, i ett samarrangemang under Hjärta Jönköping mellan Allianskyrkan och Svenska kyrkan.
Stora framsteg i sjukvården
Det finns många exempel på framsteg som sker inom hälso- och sjukvården. Ett exempel är att alla barn i Sverige som drabbas av cancer, cirka 300 per år, erbjuds en så kallad helgenomsekvensering.
– Detta underlättar för att sätta in exakt rätt behandling och har gett fantastiska resultat. Vi är först i världen med att erbjuda alla, och nu är det klinisk vardag för att få fram mer träffsäker behandling, men också färre biverkningar.
Andra exempel är den mångåriga forskningen kring MRNA, som ledde fram till en snabb framställning av vaccin när covid-19-viruset spreds.
– Eller se på utvecklingen av vaccin mot livmoderhalscancer, som gör att vi hoppas att vi kan utrota sjukdomen till 2027.
Nödvändigt prioritera
Men de stora framstegen skapar också medicinsk-etiska frågor och nödvändigheten att prioritera.
– Detta är en svårighet både för medarbetare som varje dag möter patienter, och de som beslutar om resurserna, säger Acko Ankarberg Johansson.
Hon beskriver de frågeställningar som Prioriteringscentrum i Linköping lyfter fram kring olika överväganden. Som hur nya metoder kan leda till undanträngningseffekter, till exempel möjligheten till utökad bilddiagnostik. Eller möjligheten att ta ett blodprov (i privat regi) för att se om man har förhöjd risk för vissa sjukdomar.
– Om man då kommer till sin vårdcentral och vill ha hjälp, är frågan om vi ska använda vårdens resurser till att hjälpa den som inte är sjuk, inte har några symtom? Alla etiska dilemman kräver att vi grunnar på dem. Om vi inte gör det riskerar vi effekter som vi inte tänkt oss, till exempel behov som får stå tillbaka, säger Acko Ankarberg Johansson.
”Diakonala verksamheten har stor betydelse”
Acko Ankarberg Johansson konstaterar att allt det som bland annat kyrkor och samfund gör för civilsamhället har stor betydelse.
– Ta den diakonala verksamheten, den har stor betydelse dels för medlemmarna i den direkta trosfrågan, dels i ett vidare perspektiv i samhället med sin sociala och diakonala funktion. Den är en del av vår hälsa. Jag upplever att samfunden har känselspröt ut i samhället. Kyrkan ser ett behov, något som saknas, så gör man en insats utan att invänta statsbidrag. På det viset är kyrkan en fantastisk kraft i samhället för man upptäcker det som brister och kliver själv in och gör något åt det.
Hon tar en satsning i Göteborg som exempel, som hon nyligen besökt, som delar ut matkassar med livsmedel med kort datum som samlats in.
– Ingen har bett dem, ingen betalar dem, men de känner själva ett behov av att bistå och gör det också. Sedan kan de behöva stöd för att göra det uthålligt, säger Acko Ankarberg Johansson, och konstaterar att det snarlika även finns i Jönköping i form av ekumeniska Dela-butiken.
Nätverk viktigt
För Svenska kyrkan och andra samfund är samarbeten och nätverk mellan varandra och andra aktörer naturligt, något som Acko Ankarberg Johansson uppskattar.
– Men det behövs eldsjälar, ett ideellt engagemang. Hjärta Jönköping och detta seminarium är ett gott exempel, att kyrkorna inte enbart har evangeliska samlingar utan också samlingar kring en samhällsfråga.
Existentiell hälsa är också ett ämne som blir allt viktigare i sjukvården, ett område där Sjukhuskyrkan är en av aktörerna.
– Min kollega Jakob Forssmed (socialminister KD, vår anmärkning) gav nu i slutet av april Folkhälsomyndigheten i uppdrag att titta på hur ämnet existentiell hälsa kan lyftas fram i betydelse, säger hon.
Reportage: Mikael Bergström