-Jag har min tro, och den passar bäst i Svenska kyrkan. Mina barn skickade jag till Alliansmissionens Unga viljor, vilket var jättebra, men jag kände att jag trivs bäst i Svenska kyrkan, med tydlig struktur och organisation. Här i Sofiakyrkan blev jag så varmt välkomnad, säger hon.
Stor rutin som ideell
Och det är en ideell med stor rutin som Sofiakyrkan nu fått som tillskott.
För Maj Karlsson klev in i Björkö församlingsråd utanför Vetlanda redan 1998.
-Sedan har jag varit med i såväl kyrkoråd som fullmäktige, och varit vice ordförande i kyrkorådet i Vetlanda. Jag var också med i Björkö-Nävelsjö kyrkokör och hoppade in då och då som kyrkvärd, som det heter där, berättar hon.
Hade yrkesarbete och lantbruk
Maj är född och uppvuxen i Vetlanda, men har också bott i Aneby i 25 år. Hon och maken Håkan yrkesarbetade, Maj inom äldreomsorgen som allt ifrån ålderdomshemsföreståndare till områdeschef och biståndshandläggare, Håkan som skogsmästare på Södra, och drev en gård på fritiden, en gård fylld med olika djur.
Men 2025 dog maken. Tre år tidigare dog ena sonen.
-Jag har haft fyra barn, men två är kvar i livet. En dotter dog när hon var 15 år, i njursjukdom. Så jag har haft mina sorger. Förra året blev det ensamt på gården och efter samtal med barnen sålde jag den och köpte istället en jättefin trerummare vid Hälsan i Jönköping, nära centrum och nära den här vackra kyrkan, säger hon och blickar ut över Sofiakyrkan.
Har jobbat i Jönköping
Jönköping var inte okänt för henne.
-Jag jobbade en gång ett par år här på länsstyrelsen, med tillsynsfrågor inom vård och omsorg.
I Jönköpingstrakten bor också hennes barn och i stan bor hennes syster.
-Det var hon som sa åt mig att gå till Sofiakyrkan.
Maj besökte gudstjänst i kyrkan några gånger och fyllde också i intresseanmälan på webben för att bli ideell.
-Diakonen Susanne ringde mig, vi träffades i början av 2026 och jag förklarade att jag ville ställa upp litegrann.
Gudstjänst på äldreboende
Det första uppdraget blev att varannan vecka vara gudstjänstvärd vid den gudstjänst som församlingen håller på Tornets äldreboende, i gamla brandstationen.
-Nära och bra från där jag bor. Jag hälsar välkommen, delar ut psalmböcker och är med på kyrkkaffet och pratar med deltagarna. Ett väldigt värdefullt uppdrag. Vi är i ett dagrum, men öppnar också dörrar till lägenheterna för de som inte orkar gå ut, men vill höra, vilket är jättefint, tycker hon.
I det läget var gudstjänstgrupperna för Sofiakyrkan fulla. Men när det blev en vakans så blev Maj tillfrågad att kliva in.
Blev gudstjänstvärd i Sofiakyrkan
-Det är var sjätte söndag med planering under veckan. Jag har blivit så väl mottagen av varma och goa människor, utan krav, och det är så fin struktur och gemenskap. Jag ser det inte som någon belastning. I övrigt så måste jag inte gå på högmässa varje söndag, men jag gör det gärna när jag har möjlighet, och det kommer mycket folk.
Maj Karlsson uppskattar överhuvudtaget den förändring som över tid har skett inom Svenska kyrkan.
”Ingen synd och skam i kyrkan längre”
-Tänk när jag konfirmerades hemma i Vetlanda en gång så fick man höra mycket om synd och skam och att man inte dög. Nu för tiden har Svenska kyrkan tagit till sig förlåtelsen och att alla får vara som de vill, tycker hon.
Begreppet fritidsintressen är ett nytt påfund för en person som drivit lantbruk och arbetat vid sidan av under många år.
-Men min man och jag gjorde varje år en långresa. Då fick barnen komma hem och sköta gården.
Nu, med flytt till Jönköping har aktiviteter i Senioruniversitetet blivit ett nytt intresse, samtidigt som Svenska kyrkan fortsätter att vara viktig.
-Engagemang i Svenska kyrkan har alltid varit mitt största fritidsintresse. Men jag gillar till exempel skog och djur och också att plocka svamp och cykla, och att bada. Ja jag älskar att bada – förr året runt! säger Maj Karlsson.
MIKAEL BERGSTRÖM