-Textilierna i våra kyrkor mår generellt ganska bra. Det är också unikt i Sverige att vi har så mycket kvar och med en otroligt hög hantverksskicklighet, säger Karin Falk Dreier, textilkonservator med bland annat Växjö och Linköpings stift som arbetsområde.
Vi träffar henne i Kristine kyrka tillsammans med administratör Helena Isfeldt och kyrkovaktmästare Fredrik Johansson. Under en hel vecka går hon igenom textiler i alla församlingens kyrkor för att upptäcka eventuella skador.
Olika slags textiler
Här finns till exempel mässkrudar, stolor, korkåpor, altardukar, mattor, nattvardstextilier, med mera.
Allt finns sedan tidigare i tydliga inventarielistor. Fem äldre föremål finns också hos länsmuseet.
Föremålen delas in i två klasser. De föremål som bedöms kulturhistoriska värdefulla får en k-märkning, som styrs av bland annat ålder och originalitet, en märkning som innebär ett visst regelverk kring hantering men också skydd för föremålet. Övriga föremål klassas just som Övrigt.
K-märkning innebar krav och skydd
-Vi kan ansöka hos länsstyrelsen om k-märkning av olika föremål. De föremål som är k-märkta, alltså kulturhistoriskt värdefulla, är vi enlig lag skyldiga att hålla i vårdat skick. På de föremål där vi upptäcker skador gör vi ett prioriterat åtgärdsprogram och söker sedan så kallad kyrkoantikvarisk ersättning, KAE, från länsstyrelsen, till en del av kostnaden, förklarar Helena Isfeldt.
Normalt sett är inte skadorna så omfattande.
-Det handlar främst om olika sorters fläckar, till exempel av nattvardsvin, om sot från ljus eller om halslinningar på prästens kläder som slits, säger Karin Falk Dreier.
Ändrat användningssätt
Angrepp av gnagare och insekter kan vara ett problem i kyrkor. Men i just Jönköpings församling har det inte upplevts som ett problem.
De textila föremålen i en kyrka har förstås stor spännvidd i ålder. Vissa får också ändrat användningsområde när det blir slitet, som textilen med ett kors som hänger i Kristine kyrkas sakristia. Ursprungligen var det ett antependium, men istället för att enbart ligga dold i en förvaringslåda efter att ha tagit ur bruk på grund av fransad i kanterna, hamnade den i stället på väggen, spänd på en platta.
Kalkklädet äldst
Det äldsta textila föremålet i Kristine kyrka tror man är en kalkkläde, alltså en duk att lägga över en nattvardskalk. Den är daterad 1757, omkring hundra år efter kyrkans invigning, vävd i silke och förvarad i en arkivlåda.
-Den är tunn och väldigt skör och vi vet inte ursprunget. Men i Italien vävdes mycket sidendamast, formgivet av svenskar, förklarar Karin Falk Dreier.
För henne räcker det ofta med en blick för att slå fast vad det är för typ av fläck på en textil, och veta vilken behandling som är bäst för att ta bort eller dämpa fläcken.
Försiktig rengöring
-Vi använder så ”snälla” medel som möjligt, men det gäller att vara väldigt försiktig, säger hon.
Men just skörhet i vissa textilier innebär en avvägning mellan behovet av rengöring eller reparation, kontra vad textilen tål i behandling.
Användningssättet kan också påverka beslutet.
Många av de textila föremålen används regelbundet i gudstjänster och mässor, vilket kan ge större skäl till att åtgärda fläckar eller skador som syns.
-De föremål som är i bruk kan det vara värt att jobba lite med så att de ser fina ut, säger Karin Falk Dreier.
Förvaringen och hanteringen är andra viktiga områden om inventeringen också går igenom. Föremålen måste förvaras i rätt luftfuktighet och får förstås inte skrapa emot något när de tas fram och hängs tillbaka.
Trä och förgyllning lossnar på predikstolar
Inventeringen av bemålat trä genomförs av Frida Hultén och Alex Bernerus, konservatorer vid Jönköpings läns museum.
-Det är vanligt med skador på predikstolar. Ofta beror flisor på klimatskiftningar i trä, säger Frida Hultén och visar på några små ytor på predikstolen i Kristine kyrka där både förgyllning och flisor av trä har släppt.
Hon tipsar om att det är bra att spara eventuella bitar som lossnar, vilket senare gör det enklare att limma fast och förgylla på nytt. Ofta räcker det med att bara återställa det skadade området med retusch om det går att hitta rätt nyans på förgyllningen.
-Helst ska man efteråt inte kunna se att vi varit där och lagat, säger hon.
Generellt konstaterar hon att det är vanligt med sotfläckar på såväl föremål som väggar som behöver rengöras.
-Man bör använda stearinljus med måtta, även om det ger stämning, tycker hon.
Ljuskronor hissas ner för undersökning
I skadeinventeringen ingår också alla metallföremål. Till de största hör ljuskronorna.
-Vi tittar efter skador som sprickor i metall eller lack, eller om något saknas, till exempel en ljusarm, säger Stina Damberg, konservator vid Kalmar läns museum, som betraktar en av de stora ljuskronorna i Kristine kyrka tillsammans med kollegan Karin Adriansson.
Kristine kyrka har ett tiotal stora ljuskronor. Just denna skänktes till staden 1769, enligt dokumentationen. Sedan vaktmästarna Fredrik Johansson och Niclas Magnusson hissat ner går det att betrakta ljuskronan på nära håll. Sedan länge är stearinljushållarna kompletterade med elektriskt ljus.
-Inför julen bytte jag totalt 40 lampor. Det tar tolv minuter att hissa ner, byta lampor och hissa upp igen, förklarar Fredrik Johansson.
Plan för åtgärder upprättas
När inventeringen av alla sorters föremål är klar upprättas en plan där kostnaden för åtgärder tas upp i kommande budget samtidigt som bidrag söks från länsstyrelsen.
Helena Isfeldt räknar med att åtgärderna kan bli aktuella under 2027, i syfte att kyrkornas textilier, metall- och bemålade träföremål ska få ett fortsatt långt liv till glädje för medarbetare och allmänhet i Jönköpings församlings tio kyrkor.
Reportage: Mikael Bergström