Gudstjänsten samlar och förenar människor

–         Varje söndag är egentligen en ny påskdag, att vi firar Jesus uppståndelse, att den levande Guden är med oss. Högmässan är navet i vår verksamhet, säger Ulf Svensson.

–         Det är ett mänskligt behov att samlas i ett sammanhang, Jesus Kristus som är vårt centrum, säger Thomas Sjöberg.

–         Gudstjänsten är framför allt ett möte med Jesus själv. Som kristna blir vi rustade att vara kristna i världen. Vi behöver ibland samlas för att fylla på och sedan kunna ge. Sedda av Gud för att sedan kunna förmedla detta i vardagen till människor vi möter, säger Tore Karlsson.

Gemenskap lugn och stillhet

Kanske är du en person som besöker en gudstjänst mer eller mindre regelbundet? Eller sker kyrkobesöket bara när det är någon familjehögtid? Kanske vill du finna gemenskap utifrån din kristna tro eller uppleva kyrkorummets lugn och stillhet och fundera på de existentiella frågorna? Kanske är det en intressant predikan som lockar, eller fin musik.

Allt är lika rätt. Alla är välkomna till kyrkan och tröskeln ska vara låg för att kliva in och delta, menar de präster som Amos samlar för ett samtal.

–         Vår uppgift är inte att människor ska bli mer kyrkliga, utan mer mänskliga, säger Tore Karlsson.

De poängterar att den som besöker en gudstjänst är deltagare i den och bidrar till att skapa den, till skillnad från besök vid en konsert eller föreläsning.

–         Det är inte bara vi som präster som formar en gudstjänst, utan också besökarna. Två gudstjänster kan bli väldigt olika beroende på karaktären på gudstjänsten. Mötet med de som kommer, kyrkvärdar och kyrkorummets karaktär påverkar, säger Ulf Svensson och Tore Karlsson.

För en utomstående kan termerna gudstjänst, mässa och högmässa vara diffusa. Men de innehåller olika liturgiska inslag och det är den så kallade församlingsinstruktionen som styr valet av form.

Djup och bred ordning

–         Det ska finnas en huvudgudstjänst, i vår kyrka är det högmässan. Den innehåller allt, har en djup och bred ordning med så mycket mer än predikan, säger Ulf Svensson.

Kyrkans karaktär påverkar också formen för gudstjänst.

–         I Ljungarumskyrkan, till exempel, med många barn och ungdomar anpassar man form och språk för att möta den gruppen, säger Thomas Sjöberg.

Han är också ansvarig för Sinnesro, en regelbunden gudstjänst i Kristine kyrka, med tal, bön och musik.

–         Den har låg tröskel och kan vara ett insteg för den som vill utforska vad kristen tro är. Sinnesro är nog en form där man kan hitta sin egen väg in i att fördjupa sin tro, konstaterar han.

Kyrkorummet i sig har också betydelse för upplevelsen, från den stora katedralen som Sofiakyrkan eller Kristine kyrka, till den mindre, nyare och mer intima kyrkan.

”Människorna är det viktigaste”

–         Kyrkorummet är viktigt. Det får inte bli ett museum, och människorna är det viktigaste, säger Tore Karlsson.

–         Samtidigt har kyrkorummet mystiken, att man inte förstår allt, och det finns kanske något gott i det, säger Ulf Svensson.

Tore Karlsson reflekterar över de människor han möter som kliver in i Sofiakyrkan en vanlig vardag.

–         De sitter kanske en stund och går och tänder ett ljus. Det var kanske deras gudstjänst. Gudstjänst är så mycket, olika sätt att vara.

Hur en gudstjänst ska genomföras, liturgin, styrs av den kyrkohandbok som prästerna följer.

–         Men vi kan ändå variera formen ganska mycket. I musikgudstjänster, till exempel, är man friare, säger Tore Karlsson.

En gudstjänst kan också firas utanför kyrkan.

”Gärna fler friluftsgudstjänster”

–         Naturen är viktig för många. Man kan fira gudstjänst genom att uppleva skogen och sjöarna. Det borde vi knyta an till mer. Gärna fler friluftsgudstjänster, säger Thomas Sjöberg.

Pilgrimsvandring är en annan form.

–         Det fyller ett behov för många att få vandra, vara i naturen och samtidigt umgås med andra. Det kan vara en fantastisk upplevelse, säger Tore Karlsson.

Innehållet i helgens gudstjänst/högmässa bestäms vid en träff under veckan.

–         Varje tisdagskväll sitter det en grupp gudstjänstvärdar här i Sofiakyrkan och förbereder, både praktiskt och tankar kring texter. Det påverkar sedan vad prästen säger på söndagen, säger Tore Karlsson.

Önskemål från gudstjänstdeltagare är dock inte så vanligt.

–         Men det händer. En kvinna som själv är arabisktalande, efterlyste bönerna på arabiska till en bekant som inte kunde svenska. Så liknande frågor kan komma. Vi möter ju väldigt många olika människor, säger Ulf Svensson.

Prästen kan ibland också behöva ge anvisningar till ovana gudstjänstbesökare.

–         Vi får ibland ledsaga, vid såväl begravningar som vigslar och dop, men som besökare behöver man inte bete sig på ett visst sätt, betonar Tore Karlsson.

Anpassa sig efter deltagarna

De påpekar hur viktigt det är att i prästrollen se människorna och känna av kommunikationen i kyrkorummet.

–         Man ser om deltagarna är med eller inte, och får anpassa sig därefter, menar Ulf Svensson.

Möjligheten finns också att få besök hemma eller på sjukhus av präst eller diakon.

–         Har man deltagit i gudstjänstlivet tidigare kanske man vill ha en enskild andakt eller fira nattvard. Då kontaktar man sin församling, säger Thomas Sjöberg.

Jönköpings församlings verksamhetsplan talar om att ”fira en gudstjänst att längta till”.

–         Ja en gudstjänst innehåller så mycket, böner, sånger, predikan och lovsång, säger Thomas Sjöberg.

Prästerna poängterar också att en gudstjänst har deltagare, till skillnad från till exempel en föreläsning eller konsert. Man är lika mycket deltagare oavsett man har en praktisk uppgift eller sitter i bänken.

–         Det är just delaktighet. Man är inte konsument, utan deltagare, menar Ulf Svensson.

Kyrkkaffet efteråt kan få en och annan att skratta kanske. Men prästerna menar att det har en viktig roll.

–         Vi behöver mötas öga mot öga och dela vardagliga saker. Den gemenskap och vänskap som byggs är otroligt viktig i att skapa en kristen gemenskap, tycker Tomas Sjöberg.

”Feltänk att tron inte duger”

Grundbulten är att alla ska känna sig välkomna.

–         Det finns ibland en missuppfattning om att det antingen är på eller av. Här kommer en troende, och här kommer en icke troende. Det kan vara en liten tröskel att tänka att min tro inte duger, men det är feltänkt, säger Kjell Danfors.

Målet är förstås att alla gudstjänster ska upplevas som bra och fina av deltagarna.

–         Det kan till exempel vara ett dop, med deltagare som besöker kyrkan sällan. Då är det extra viktigt att de upplever en tillåtande attityd och positiv upplevelse av gudstjänsten. Man kan till exempel ge ett tecken att man ska stå upp, men jag tycker att människor får vara så som de är. Vi ska inte säga att man måste vara på ett speciellt sätt, säger Tore Karlsson.

Kyrkorummet viktigt

En del människor besöker kyrkor just för upplevelsen av kyrkorummet, utan att ha någon tydlig tro. Samtidigt kan förstås kyrkorummet skapa de rätta förutsättningarna för att en tro fördjupas.

–         Något kan hända i den enskilde. Budskapet har en udd, som ska finnas där men utan moralism, säger Kjell Danfors.

Prästerna upplever också ett tydligt ökande intresse för kristen tro. Antalet konfirmander ökar och det startas även grupp för vuxenkonfirmander.

–         Det är ett tydligt ökat intresse. Man vill veta mer. Till höstens vuxenkonfirmationsgrupp har vi redan fyra unga kvinnor anmälda, helt oberoende av varandra, säger Ulf Svensson.

I kyrkans historia finns bland annat ett tydligt maktcentrum, där man velat bestämma hur människor ska tänka och tycka.

–         Det arvet finns kvar, vilket många reagerar på. Vi behöver ibland överkompensera åt andra hållet för att inte bli en maktstruktur, samtidigt som vi förstås ska värna om vår gudstjänstordning, säger Thomas Sjöberg.

Så det enkla rådet från prästerna till de som är nyfikna på en gudstjänst: Gå dit och deltag!

–         Spännande om någon börjar utforska vad de tycker om. Det finns många möjligheter att undersöka, säger Thomas Sjöberg.

–         Att besöka en gudstjänst kan kanske upplevas som ett statement om tro, men att besöka en musikgudstjänst som också innehåller en andakt, har en låg tröskel, tycker Kjell Danfors.

MIKAEL BERGSTRÖM