– Vi har ansvar för att kyrkans verksamhet har en pedagogisk prägel. Vi jobbar med både pedagogik och metodik i Öppna förskolan, i Svenska kyrkans unga eller i olika vuxengrupper, säger Anna Wikner och Per Liljenberg.
”Konfirmandtiden en viktig del”
Per lyfter särskilt fram konfirmationsarbetet och kontakten med skolan:
– Konfirmandtiden är en viktig del i ungdomsarbetet. Vi kan vandra med en bit i ungdomarnas liv och sätta spår hos dem. Vi har också ett stort ansvar att möta skolorna.
Vi besöker skolklasser, eller så kommer de till oss, där vi berättar om våra olika traditioner och varför vi firar dem. Vi har till exempel något som vi kallar Bibeläventyret. Lärarna brukar vara jätteglada när vi kan komma och berätta som en del i religionsundervisningen, säger han.
Anna lyfter fram arbetet med att skapa olika mötesplatser för vuxna:
– Vi kan prata om tro och liv och vi tar oss tid att ta upp de existentiella frågorna. Vi delar livet med varandra, och våra traditioner är ett sätt att hålla ihop våra liv. De ideella insatserna i Svenska kyrkan är också vårt ansvar och vi verkar för att ideella krafter också tar ansvar för olika grupper.
Utvecklar verksamheten för barn och vuxna
De beskriver hur de i sin roll som pedagoger är med och utvecklar för såväl barn, ungdomar som vuxna, och hur till exempel barngrupperna ger ringar på vattnet i och med kontakten med föräldrarna.
Anna Wikner och Per Liljenberg konstaterar båda att de valt rätt yrke som församlingspedagoger.
– Jag gick först Svenska kyrkans grundkurs, sedan läste jag till grundskollärare årskurs 4-9, och sedan läste jag på folkhögskola, till församlingspedagog, beskriver Anna.
Anna är uppvuxen i Jönköpings församling. Men till en början lockade inte pedagogrollen inom kyrkan.
Lärare var drömmen
– Jag tänkte att jag inte orkar åka på läger när jag är 40, säger hon med ett skratt. Min dröm var i stället att utbilda mig till lärare, vilket jag också gjorde. Men när jag var klar 2004, var det svårt att hitta jobb, samtidigt som det fanns en tjänst som församlingsassistent i Sofiakyrkan. På den vägen är det, säger Anna.
– Jag läste till fritidspedagog på mitten av 90-talet, men det var svårt att hitta. Jag gjorde min sista praktik i Ljungarumskyrkan. Det klickade perfekt kände jag. Olika åldrar och jag får ha min tro med mig in i yrket. Det kändes gott. Jag jobbade i fem år som församlingsassistent, sedan kom möjligheten att bli församlingspedagog, en påbyggnadsutbildning jag läste i Linköping. Nu har jag jobbat så länge och jag älskar mitt jobb, säger Per Liljenberg.
För honom kan en vanlig arbetsvecka innehålla öppen förskola, flera barngrupper, ungdomskväll och ibland läger.
Ute på Bibeläventyr
– Ofta ägnar jag mig åt att planera, inför läger eller gudstjänster. I perioder besöker jag mellanstadieklasser med Bibeläventyret och berättar om Gamla testamentet för årskurs 4, Nya testamentet för årskurs 5, så eleverna lär sig om hela Bibeln. I Ljungarumskyrkan, där jag arbetar, har vi inga vattentäta skott mellan yrkesgrupperna. Jag kan plötsligt sitta och spela trummor i en barnkör, även om jag inte har hand om barnkörer, eller ha en andakt med sopplunch. Ett väldigt varierat jobb, säger han.
För Anna är en vanlig arbetsvecka delvis lik Pers, men med en lite annan inriktning.
– Jag jobbar till exempel en hel del med strategier för det pedagogiska arbetet och handlingsplaner för dop, konfirmandundervisning, har ungdomsgrupper, bibelsamtal i vuxengrupp eller gör barnkonsekvensanalyser. Vi är väldigt allround, säger hon.
Arbetar behovsorienterat
Det handlar också om att arbeta behovsorienterat. Att vara lyhörd för olika önskemål som finns och anpassa verksamheten efter det.
De kan varmt rekommendera sitt yrke till den som funderar på att bli församlingspedagog:
– Vi arbetar i en unik lärandemiljö där prestationerna inte är i fokus utan mötet med människan. Man får lära på ett lustfyllt sätt, vilket vi uppskattar. Det är ett roligt jobb där vi möter olika åldrar och får sprida evangeliet vidare, säger Anna Wikner och Per Liljenberg.
MIKAEL BERGSTRÖM