På helgerna är det församlingarna i kommunen som bemannar för frukost och lunch, denna gång serverat av ideella krafter från Dalvikskyrkan.
För den som lever i social utsatthet är en gratis frukost och lunch förstås betydelsefull. Men minst lika viktigt är gemenskapen.
– Gemenskapen här betyder mycket. Jag går helst hit och träffar fantastiska människor. Detta är en viktig verksamhet, säger ”Lotta” som sitter med några kompisar och umgås med frukostfika.
Hon är en regelbunden besökare på Hela Människan och har haft kontakt med dem i många år, på olika orter där hon bott.
Hon berättar om ett liv som på senare år har bestått av långa sjukskrivningar, flera operationer och ständiga smärtor.
Fått stöd från Hela Människan
- Här har jag fått stöd från Hela människan. Jag blev nedstämd av att vara långtidssjukskriven. Jag har alltid haft egen lägenhet men har blivit nedsänkt ekonomiskt, och har lån. Allt är ju svindyrt nu, säger hon.
Ute i köket har verksamheten pågått sedan åttatiden på morgonen. På helgerna är det alla församlingar i Jönköping som gemensamt bemannar för frukost och lunch. I jourtjänst finns också en av de fasta medarbetarna.
Ulla Svensson, diakon i Dalvikskyrkan, är rutinerad i Hela Människans lokaler, i såväl köket som härbärgedelen och har under tidigare år hållit ihop helgbemanningen för Jönköpings församling.
”En meningsfull arbetsinsats”
- Detta är en väldigt meningsfull arbetsinsats, en samhällsinsats. Jag har ibland haft med mig såväl diakonkandidater som trainee hit, konstaterar hon.
Det är många helgtimmar som ska täckas in, vilket inte alltid är så lätt att fylla med medarbetare. Men när Ulla i mitten av december gjorde ett upprop gav det bra resultat.
– Det var inga problem. Jag fick med mig fyra personer hit, ingen som lagat mat här tidigare, säger Ulla.
Hon konstaterar att Hela Människan bedriver en viktig verksamhet under både vardag och helg.
”Får dela en verklighet”
-För många besökare är detta som en familj. För oss som gör arbetspass här handlar det om att lyssna och delta. Dessa kontakter med människor här och denna verksamhet, betyder mycket både för besökarna men också för oss som får dela denna ”verklighet” som vi lätt ”går förbi” i våra liv, säger hon.
Råvarorna har levererats av en lokal affär och kyrkorna står för kostnaden. Efter frukost är det dags att sätta i gång med dagens lunch; kycklingklubbor med potatisgratäng och grönsaker.
–Vi brukar laga 50 portioner. Om inte alla går åt så gör vi matlådor som gästerna kan få med sig, säger Ulla Svensson.
Besökare från olika håll
Under tiden kommer gäster och går. Den här natten har härbärget haft sex av tio sängar belagda och de boende behöver förstås mat. Övriga besökare kommer från olika håll och med olika bakgrund; med psykisk ohälsa, missbruk eller för att bryta en ensamhet och isolering genom att umgås med såväl volontärer som andra gäster.
På vardagar går det att handla lunch, få kläder tvättade, en dusch och i bland hjälp med något plagg.
På helgerna är det begränsade öppettider och enbart tillgång till härbärget, frukost och lunch.
Leder matlagningen
I köket pågår matlagningen för fullt. Ulla Svensson leder arbetet med van hand och denna dag handlar det bland annat om att lösa problemet när en ugn vägrar att komma upp i temperatur.
Anders Mitsner är en av de ideella denna dag. Han är inte engagerad i vare sig någon kyrka eller Hela människan, men i mycket annat, som God man, förvaltare och med i bland annat Järabacken, Gemenskap i Jul och Folkköket i Kulturhuset, Qom Ut:s styrelse samt revisor i RFSL och RFSU.
– Jag känner Ulla eftersom jag hjälpte till med ett språkcafé i Dalvikskyrkan, ett språkcafé som sedan blev våffelcafé. Jag kallar mig för professionell volontär och det är Ulla som har lockat mig, säger han med ett skratt.
När han nåddes av Ullas upprop tackade han ja utan att blinka.
”En skyldighet att göra detta”
Jag tycker att det är min medmänskliga skyldighet att göra detta och det är viktigt. Och kontakten med människor ger mig så mycket, det är viktigt att jobba tillsammans, säger han medan han tömmer diskstället.
Han har ett yrkesmässigt förflutet inom olika branscher. Som specialist inom massaindustrin, sedan på Fläkten och som teknisk chef på ”mejeriet”.
– Jag hade tidigare bestämt mig för att jag skulle engagera mig som volontär när jag blev 65 och pensionär. Nu blev detta lite tidigare än tänkt eftersom jag fick en stroke för sex-sju år sedan och slutade jobba, säger han.
I arbetslaget ingår också Per Nordh, byggkonsult med eget företag.
– Det är första gången jag är här och jag sa direkt ja när jag fick frågan. I övrigt spelar jag elbas och är med i kören i Dalvikskyrkan, berättar han.
Lunchen inleds med andakt
Klockan närmar sig tolv. Dags att servera lunch. En hel del gäster har tillkommit, vissa nyfikna på vad som bjuds denna dag.
Ulla Svensson samlar alla till en kort andakt med bön och ett litet musikstycke och många gäster stämmer in i bönen.
– Det här stället betyder mycket. Jag är här av och till. Några gånger har jag också bott på härbärget, men det är ofta fullbelagt, säger ”Lisa”.
För medarbetarna från Dalvikskyrkan handlar det om att diska och städa upp och göra köket i ordning för den kyrka som tar över stafettpinnen dagen därpå.
Reportage: Mikael Bergström
Fotnot: Lisa och Lotta är fingerade namn.
Mer fakta/Hela människan
Hela Människan har 52 huvudmän/uppdragsgivare, vilket är olika församlingar runt om i kommunen.Många av församlingarna ställer upp som helgvolontärer, vilket innebär att man är en grupp på minst fyra personer som handlar och lagar frukost och lunch till 40-60 gäster.
Församlingarna brukar buda på maten och det är extra uppskattat gästerna.
-Till oss kommer människor med psykisk ohälsa och eller missbruk men många av våra gäster kommer också för att bryta ensamheten, få en kopp kaffe eller ett samtal. Här är kyrkorna en ovärderlig resurs. Volontärerna brukar själva lämna väldigt fina omdömen just om vad det faktiskt får betyda att vara en medmänniska i praktiken, säger Karin Ahlqvist, verksamhetschef för Hela människan.
Läs mer om att vara ideell i Svenska kyrkan och hos Hela Människan: