Tillhörigheten
På dopdagen står ditt barn och det kommande livet i centrum. Dopet manifesterar att barnet har en tillhörighet, ett sammanhang, och aldrig behöver känna sig utanför. Guds vida familj består av alla kristna över hela världen och dit är vi välkomna när helst vi behöver. Så har det sett ut genom årtusenden, vilket knyter ihop alla dem som gått före oss med dem som kommer efter. Det är en närmast svindlande tanke, lika svindlande som att ett nytt liv har kommit till världen.
Namnet
Som förälder har du förstås redan bestämt vad barnet ska heta. Men vid dopet säger prästen ditt barns namn högt inför de samlade gästerna, något som inte är obetydligt. Namnet befäster människovärdet, att det här är en alldeles unik person som välkomnas till världen.
Traditionen
Traditionen spelar en viktig roll och är inget sämre skäl för beslutet att döpa ditt barn. De traditioner vi befinner oss i gör oss till dem vi är, och i dopet knyts barnet ihop med sin familj och släkt – både bakåt och framåt. Som förälder får du också möjlighet att visa ditt barn att det är älskat. Vi har ingen annan tradition som så tydligt visar det.
Meningen
För oss är dopets vatten ett tecken på en kärlek utan gräns. Det är en symbol för tillhörigheten hos Gud – en tillhörighet som är friare, större och ger ett nytt sammanhang. Men vattnet i sig är också en symbol för liv. Vatten finns överallt, i våra kroppar, i luften vi andas, i naturens kretslopp. Det är en förutsättning för allt som ska växa - till och med små barn. För oss visar dopet att du inte bara är här av en slump, tvärtom finns en mening med att just du finns till.