Men hur klarar du att bo i det här mörkret? Så frågade min mamma när hon var och hälsade på mig för några veckor sedan. Och jag kunde bara le åt hennes fråga, för nu kommer ju ljuset! Nu har det vänt och dagarna blir längre och längre.
Nu till helgen är det dessutom Kyndelsmässodagen, en sådan där kyrklig dag som även om den har ett konstigt namn också har en väldigt fin innebörd. Den kallas ibland också för ljusfest. Riktigt långt tillbaka i tiden kunde man ta med sina
stearinljus till kyrkan och få dem välsignade.
Nu handlar det mer om att låta ljuset ta plats i våra liv, och jag tycker att det är så
fint. Det är kanske just nu i februari som vi behöver det som allra mest. För även om vi vet att det har vänt, även om dagarna blir längre, kan vi behöva en påminnelse om att ljuset finns där, att det kommer mer och mer. Att det faktiskt är som det står i Johannesevangeliet:
”Ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det.”
Mörkret har inte övervunnit det, smaka på de orden. Visst är det härligt att ljuset
är starkare än mörkret, att det ljusa är det som har fått övertaget? Jag tycker att det är underbart! För även om världen vi lever i ibland kan kännas både mörk och kall så finns ljuset där trots allt.
I kyrkan firar vi dop ganska ofta och vid varje dop påminns vi om hur viktigt ljuset är då vi får höra Jesu ord om sig själv:
”Jag är världens ljus, den som följer mig ska inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.”
Ett löfte och en påminnelse om att ljuset finns där för oss och att vi inte är ensamma på vår vandring.
Jag skulle faktiskt vilja skicka med en utmaning till dig som läser. Fundera en
stund på vem som är ljuset i ditt liv, vem som lyser upp din väg. Kanske är det Jesus, kanske är det någon du älskar. Vem finns där med ljuset när det är mörkt?
Tänk också på vem du kan vara ett ljus i mörkret för. Vems väg kan du lysa upp
genom att finnas där när mörkret är som störst?
Fundera en stund på det och gläd dig åt att vi går mot ljusare tider. Dag för dag,
minut för minut så vinner ljuset ännu lite mer över mörkret och det får vi ta emot
som ett löfte och en påminnelse om att hur mörk världen än kan kännas så är ljuset
trots allt starkare än mörkret!
Vid pennan
Anna Nilsson, präst i Svenska kyrkan i Boden