Två ungdomar i närbild en sommardag.
Foto: Lotta Sundberg

Sommarlov

Nyhet Publicerad

Varje månad skriver någon av Svenska kyrkan i Bodens präster i Boden Gratistidning. Denna gång är det Luisa Landewall som delar med sig av sina tankar kring sommarens ledighet.

0 Jesus, du oss frälsar,
du är de svagas sköld.
Dig, glädjesol, vi hälsar.
Värm upp vårt sinnes köld.
Giv kärlek åt det hjärta
som ingen kärlek får.
Vänd bort all sorg och smärta
du vän som allt förmår.

En av mina favoritverser i den Svenska psalmboken är vers 4 av psalm 199. 
Hm, kanske du tänker, psalm 199 låter bekant: är inte det någon sorts sommarpsalm?
Helt rätt, du såg kanske den stå på psalmtavlan under skolavslutningen när du
var liten, eller så kanske du har slagit upp den i psalmboken på ett dop eller en vigsel. Psalm 199 är Den blomstertid nu kommer.

Av tradition sjunger vi vers 1 och 2, och möjligen vers 3. Dessa verser är fantastiska och lovsjunger Gud. Texten firar skapelsen och den annalkade sommaren. Skiftningarna i årstiderna blir ett tecken på Guds godhet och skaparkraft. Texten andas tacksamhet över det som kan verka självklart, till exempel sommarvärme och blomsterängar.

När vi hör de bekanta orden, fylls vi kanske med längtan efter en välbehövlig
vila och en bekymmerslös ta dagen som den kommer-känsla. Efter tid tillsammans
med våra nära och kära. Barnet i oss kan inte sluta tänka på glass, vattenkrig och
härliga sommarkvällar.

Men det är synd att vi inte sjunger vers 4 så ofta, för mitt i nostalgin så är det
ändå viktigt att se livet som det verkligen är. Ibland innebär sommaren mer stress än vila. Vi kanske ska hinna besöka alla och helst hinna jobba med huset också.
För någon blir ensamheten tydlig när gemenskapen på arbetet försvinner och
vänner och familj känns långt borta. I en del relationer finns det tid till hårda ord och främlingskap, istället för till harmoni. Några av oss undrar hur pengarna ska räcka till, och någon är fylld av sorg, oro eller ångest. För en del är tröttheten bedövande.

Något som alltid berör mig i skolavslutningstider är att det alltid har funnits barn
som ler på utsidan men gråter på insidan när de hör Den blomstertid.
Sommaren innebär att inte bli sedd eller bekräftad, att gå ifrån ordning till kaos.
Sommaren innebär en skrikande ensamhet.

Därför är vers 4 den viktigaste versen för mig. En bön till en tröstande Gud som inte är långt ifrån någon enda av oss:
Herre, hjälp oss att göra sommaren till en solig tid för alla.

Vid pennan

Luisa Landewall, präst i Svenska kyrkan i Boden