Vi sjunger in julen!

Kören Exodus sjöng några sånger som gladde alla. Bland annat sjöng de: In the bleak mid winter som på svenska inleds med orden: Mitt i vintern var det (Ps 428).

Bakom varje psalm eller sång finns förstås en berättelse. Stilla natt, denna älskade sång, tillkom till exempel efter det att en mus bitit sönder orgelbälgen i kyrkan i Oberndorf bei Salzburg. Kantorn i församlingen, Franz Gruber, och hjälpprästen, Joseph Mohr, tonsatte då på julnatten en dikt som Mohr skrivit och så var Stile Nacht född. Den framfördes sedan på gitarr under julottan.

Julen bär på så många minnen och när vi sjunger de här psalmerna väcks våra minnen till liv. Vi minns julaftnar och julottor för länge sedan. Vi minns tindrande barnaögon; våra egna, barnens och barnbarnens. Julen är som bekant barnens högtid.

Men julen är också en tid för eftertanke. Mitt i vårt överflöd finns också mycket sorg och elände. Barn som far illa, flyktingar, EU-migranter, sjuka - alla har rätt till en god jul.

Vi var alla nöjda efter torsdagskvällens musikcafé och kanske en och annan nynnade på Nu tändas tusen juleljus på sin väg hem. Själv rörs jag av de här raderna:  

I varje hjärta, armt och mörkt
sänd du en stråle blid,
en stråle av Guds kärleks ljus
i signad juletid.  

Vid pennan

Ivar Sundström, präst i Svenska kyrkan i Boden