En humla sitter bland blommorna i en rhododendron.
Lyssna

Biologisk mångfald på kyrkogårdarna

Biologisk mångfald är nödvändigt för allt liv på jorden. Därför jobbar Töreboda pastorats kyrkogårdsförvaltning för att kyrkogårdarna ska ha så bra förutsättningar för det som möjligt.

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald är nödvändigt för allt liv på jorden. Vi får bland annat mat, frisk luft och rent dricksvatten tack vare detta. Våra samhällen står även bättre emot globala förändringar, hälsohot och katastrofer på grund av den biologisk mångfalden. Sverige har genom FN:s konvention för biologisk mångfald åtagit sig att bevara och nyttja biologisk mångfald på ett hållbart sätt. Sedan 2005 är det även ett av riksdagens 16 nationella miljökvalitetsmål. 

Den biologiska mångfalden är avgörande för att ekosystemet ska fungera och kunna leverera de ekosystemtjänster som efterfrågas i vårt samhälle. Då många av Sveriges kyrkogårdar har stora natur- och kulturvärden har Svenska kyrkan en väldigt viktig uppgift i att förvalta och vårda vårt kulturarv, vilket även innefattar det biologiska kulturarvet.

Många av gräsmattorna har genom tiderna skötts på ett liknande sätt som ängar och har därför magrats ut. Detta gör att ängsarter trivs mycket bra på kyrkogården.

Kyrkogården har varit en fast oförändrad punkt jämtemot det omgivande landskapet som konstant förändras. Detta gör att kyrkogårdar skapar biotoper för många sällsynta växter och djur.

Biotop är en plats i naturen där vissa djur och växter trivs och kan leva. Det går att tänka på det som en naturlig ”bostad” eller miljö.

Varför på kyrkogården?

I Töreboda pastorat finns 15 kyrkogårdar och de är inte bara ett hem för dem som en gång levde, det är också ett hem för insekter, fåglar och levande organismer i vårt ekosystem. 

En viktig del av kyrkogårdsförvaltningens arbete är att skötseln av kyrkogårdarna inte ska ha en negativ inverkan på miljön. Istället strävar Töreboda pastorat efter att främja den biologiska mångfalden så gott det går för att våra vackra kyrkogårdar ska kunna avnjutas av både oss och framtida generationer.

Kyrkogårdsförvaltningen engagerar sig i den biologiska mångfalden för att bland annat kompensera för de ytor som inte kan nyttjas på ett gynnsamt sätt, till exempel åkrar, statsmiljö, vägar m.m.

En insats för klimatet och miljön som kyrkogårdsförvaltningen gör idag är att klippa gräset mer sällan för att bevara fukt vid torka, och för att kunna lägga mer av kyrkogårdsarbetarnas tid till större insatser på kyrkogårdarna.

Ängsytor

I Töreboda pastorat finns flertalet ytor där kyrkogårdsarbetarna väljer att släppa upp gräset. Detta gör de för att gynna pollinerare med hjälp av vildflor och insådda ängsfröer.

På sensommaren används oftast slåtterbalk. Om möjligt får gräset torka lite och därefter räfsas det bort och läggs på kyrkogårdarnas komposter.

Ytor de väljer att göra till ängsytor är ofta slänter, oanvända gräsmattor eller kulturhistoriskt värdefulla ytor. Ibland kan även mindre områden mitt i ett kvarter på kyrkogården släppas upp, där det är extra artrikt. Dessa ytor klipps sedan ner när de har blommat över.

Exempel på växter på en eller flera av Töreboda pastorats kyrkogårdar:

  • Backnejlika
  • Bolmört
  • Brunört
  • Femfingerört
  • Fibbla
  • Grönvit nattviol
  • Gullviva 
  • Gulmåra  
  • Humleblomster 
  • Kärrblomster 
  • Kärringtand  
  • Liten blåklocka 
  • Prästkrage 
  • Rödklint 
  • Rödklöver 
  • Rödkämpar 
  • Röllika 
  • Smällglim 
  • Stormåra 
  • Vitklöver 
  • Åkervädd 
  • Äkta johannesört 
  • Ängsskallra 
  • Ärenpris

Trädspeglar

En trädspegel är en zon under trädet som motsvarar kronans diameter. Att freda en zon under träden har många fördelar för träd i alla åldrar. Till exempel skapar det en buffert mot trafik så som gräsklippning och trimning, som kan skada trädet.

Klippta gräsytor förbrukar mycket mer vatten och tar upp mer näring än oklippta gräsytor. Detta är både vatten och näring som träden behöver för att må bra och stå kvar så länge som möjligt. När du släpper upp gräset och tillväxten avstannar så mognar gräset och dess näringsupptag minskar.

I Töreboda pastorat görs trädspeglar i där det går utan att det påverkar gravvårdar allt för mycket. Genom att släppa upp gräset under träden skapas boplatser för insekter så som humlor och gräshoppor.

Högstubbe och trädruin

Högstubbe och trädruin är gamla träd, döda eller döende som man väljer att spara på kyrkogårdarna. I vissa fall får inte träd tas bort för att de har ett mycket högt kulturhistoriskt värde och då blir dessa med tiden trädruiner som står kvar på kyrkogårdarna.

För att inte ett dött eller döende träd ska vara en fara för dem som besöker eller arbetar på kyrkogården, väljer man att spara det en så kallad högstubbe eller trädruin.

 

Träd med sprickor, lös bark och håligheter har mycket högt naturvärde, dessa träd ger viktigt skydd och boplatser åt bland annat fåglar, fladdermöss och gnagare. Många skalbaggar och insekter älskar den döda veden i trädet och fungerar i sin tur som viktig föda till fåglar och fladdermöss.

Mossor, lavar och svampar är väldigt ofta knutna till gamla grovstammiga träd, ju äldre trädet är desto fler arter lever på och i trädet. Detta är en av de olika viktiga småbiotoper som finns på kyrkogårdarna.

Stenmurar

Stenmurarna på kyrkogården är också en väldigt värdefull biotop. Då stenmurarna har försvunnit mycket i odlingslandskapet av olika anledningar värnar man extra mycket om dem.

De äldsta stenmurarna är hem till flera olika sorters lavar som vittnar om att muren är mycket gammal. Då kyrkogården är en mycket fast och oförändrad miljö trivs många olika och sällsynta lavar på murarna. Damm och mineraler som sprids med vinden från grusvägar och -gångar på kyrkogården gynnar lavar vilket ökar mångfalden betydligt.

De fina stenmurarna har ett högt biologiskt värde, särskilt för djur som ormar, salamandrar och ödlor. Stenmurar ger skydd för många mindre djur och lagrar mycket värme och kan därför hålla borta frost långt in på hösten. Många värmegynnade övervintrande fjärilar söker sig ofta till stenmurar och miljön intill dem, men även den fuktiga skuggsidan som sniglar och snäckor älskar är värdefull. Många insekter trivs i stenmurar som i sin tur lockar fåglar att bosätta sig i eller nära stenmurar.

Varför är lavar viktiga?

Lavar fungerar som en indikator på luftkvalitet och är mat för många insekter.

Gravstenar

Många av kyrkogårdarna är omgivna av ett enformigt artfattigt odlingslandskap, utan naturliga berg och klippor, vilket gör kyrkogårdsmiljön särskilt betydelsefull för mångfalden av stenlevande lav- och mossarter.

Många av de arter som förekommer på stenmurar förekommer även på gravstenar då de ofta är av liknande material. Men gravstenar finns ofta i en större variation av bergarter med olika ytstruktur och olika former. Några exempel på bergarter som du hittar på gravstenarna är granit, gnejs, kalksten och skiffer.

Speciellt granit och kalksten får en mycket rik lavflora då de olika bergarterna är olika sura eller basiska. Variationen på väldigt unika och olika gravstenar ger ett resultat som skapar många olika mikroklimat för arter. Till exempel om stenen ligger ner eller står upp, står soligt eller skuggigt, tvättas eller inte m.m.

Detta är anledningen till att kyrkogårdsarbetarna försöker att undvika att tvätta baksidan av stenarna – för att bevara så mycket lavar och mossor som möjligt.

Senast ändrad 1 oktober 2026

Synpunkter eller frågor på sidans innehåll?

toreboda.pastorat@svenskakyrkan.se