Kyrkoherde Herman Hallonsten
Lyssna

Möt vår nya kyrkoherde – Herman Hallonsten

Varmt välkommen, Herman! Nu har vår nya kyrkoherde landat i S:t Johannes församling. Men vem är han egentligen – vad bär honom, vad hoppas han på och vad ser han mest fram emot i sin nya roll? Vi tog en pratstund med Herman för att lära känna personen bakom titeln och få höra hans tankar om tro, församling, människor och framtiden i S:t Johannes församling.

Herman, välkommen till S:t Johannes församling! Vad var det som lockade dig hit?
Tack! Jag lockades av tre saker: Att få vara med och bidra till att återskapa förtroendet för organisation och verksamhet i vår del av Svenska kyrkan. Att vara ledare och medarbetare i en fantastisk verksamhet som varje vecka möter hundratals människor i olika åldrar och livssituationer och slutligen att i dialog med medlemmar, medborgare och medmänniskor lära känna de behov och därmed förväntningar som finns på vad församlingen ska göra i dels egen verksamhet, dels i samverkan med andra i samhället inom vår del av Stockholm.

Om du skulle beskriva dig själv med tre ord – vilka skulle du välja?
Glad, relationell och utvecklingsnyfiken.

Vad hoppas du att människor ska känna när de kommer till S:t Johannes församling?
Det är en stor fråga. Att människor kommer till en plats där det finns lyhördhet för vem man är och vilka behov man har. Man trivs där man behövs och här ska människor känna att det finns möjlighet att vara delaktig och engagera sig. Förutsättningar för detta är bland annat tillit och nyfikenhet samt omsorg och ett kärleksfullt bemötande.

Vad betyder kyrkan och tron för dig personligen?
Tron gör mig trygg i att jag inte är ensam utan del av en pågående relation till mina medmänniskor och till Gud, kärleken, i en treenighet återspeglad i livet här och nu. I detta är jag även del av en världsvid mänsklig gemenskap med många som längtar efter att fred och rättvisa, jämlikhet och sammanhållning ska vara allas verklighet. Kyrkan är tänkt att vara en av dessa gemenskaper. Jag hoppas att S:t Johannes församling är och skall bli en av dessa.

Finns det någon person, händelse eller erfarenhet som har haft särskilt stor betydelse för din väg till att bli präst och kyrkoherde?
Många. Genom familj och vänner jag mött och sett goda exempel på socialt och diakonalt engagemang i kyrka och samhälle. Det är viktigt med individer som vägvisare och förebilder men det är när vi tillsammans vill något som utveckling och förändring kan ske, och med den kommer både resultaten och glädjen. Jag vill ändå nämna ett exempel på en konkret person. Under mina år i södra Afrika mötte jag Desmond Tutu och hans sätt att hålla samman en djup andlighet med social rättvisa. En helhetssyn på människan som skapar hopp. För Gud är inget mänskligt främmande.

Vad tycker du är det viktigaste i en församling som vill vara relevant för människor i Stockholm idag?
Mycket, framför allt öppenhet och ett stort VÄLKOMMEN! Ett dialogiskt förhållningssätt är viktigt för ett öppet samtal om vad vi gemensamt behöver för att klara livet tillsammans. I församlingen och kyrkan har vi sedan traditioner, erfarenheter och redskap som möter en del av dessa behov. Vi har många språk som kan uttrycka tro och liv – orden, tonerna, bilderna och rörelserna. Och så har vi Jesus, förebilden i att göra vad man säger och att hålla samman lära och liv. I kyrkan är å ena sidan alla lika viktiga och å andra sidan har församlingen ett särskilt ansvar att se till barnen.

Vilka egenskaper uppskattar du mest hos människor du arbetar tillsammans med?
Alla. Det vi har gemensamt är våra olikheter och jag ser fram emot lära känna dessa. Vår värdighet och vårt värde utgår från den mångfald som vi människor representerar. Detta är också i både de stora världsreligionerna och humanismen utgångspunkten för våra grundläggande värderingar. Och som Guds avbilder uppmuntras vi alla att hos varandra söka både det som förenar och det som skiljer.

Vad gör du helst när du inte arbetar – vad får dig att koppla av eller fylla på energi?
Jag umgås med nära och kära, särskilt barn, barnbarn och sambo. Tid måste finnas för musik och dans och så är jag aktiv i några föreningar och organisationer. Bland annat är jag ordförande i Kristna Fredsrörelsen i Sverige.

Vad ser du mest fram emot under din första tid som kyrkoherde i S:t Johannes?
Att lära känna människor, verksamhet och organisation och på så vis förstå min roll och mitt ansvar i det gemensamma uppdraget. Sedan reparera och restaurera och efter det att få vara med och utveckla.

Om du fick önska något för S:t Johannes församling om fem år – vad skulle det vara?
En stor fråga igen. Jag återvänder till din första fråga och önskar att i S:t Johannes församling är det om fem år ordning och reda samt tydlighet och transparens i organisation och verksamhet. Då kan vi alla tillsammans och på olika vis vara delaktiga i församlingens uppdrag att omsätta Jesu undervisning i handling och på så vis forma gemenskaper som präglas av förtroende och platser där alla människors andliga, sociala och materiella behov tillfredsställs. Då kan församlingen bidra till ett gott samhälle och återspegla Guds, kärlekens, längtan i världen.

Till sist: Anden som ger inspiration, kreativitet och liv möter oss från framtiden med det vi ännu inte vet. I detta kan vi både vila och arbeta. Välkommen att kontakta mig och S:t Johannes församling!

Herman Hallonsten

Herman Hallonsten

Kyrkoherde

Träffpunkter

Till våra verksamheter och träffpunkter är alla välkomna, oavsett livsåskådning. Vi finns här för dig, i våra kyrkor och församlingslokaler, genom personliga möten och samtal. Vi ser fram emot att dela dagen med dig. Vi ses!

Kommande gudstjänster

Varje söndag firar vi gudstjänst i Stefanskyrkan. De flesta kl 11 men ibland kl 17. Här nedan kan du läsa om de olika söndagsgudstjänsterna. Efter våra gudstjänster bjuder vi på kaffe och gemenskap. Du är varmt välkommen!

Releasefest i Stefanskyrkan 17 oktober kl 18.30

Den 17 oktober blir det releasefest i Stefanskyrkan!  Då firar vi tillsammans att vi äntligen får släppa all musik digitalt som vi skrivit i projektet “Livets höst kan bli vår”.