En plastblomma eller en blomma av tyg kan inte dö – men den har inte heller fått förmånen att leva. Tanken slår mig när jag tar in rosor från trädgården för att sätta i en vas. Redan om några timmar kommer de att nicka i sommarvärmen och snart tapper de också sina kronblad.
Rosen är inte bara en symbol för kärleken utan också för förgängligheten. Kanske är det därför många tycker om sången "Där rosor aldrig dör".
Döden och livet är varandras förutsättningar. Att sådd följs av skörd uttrycker evangelisten Johannes med orden:
"Om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd" (Joh 12:24)
En plastblomma kan inte dö, men den har inte heller fått förmånen att leva!
Utdrag från boken "I din hand mina dagar" av Catharina Segerbank.
.jpg?doprocessing=&ci=218,290,1696,814&ra=1.77778&w=700)
