TEXT: Anna-Maria Stawreberg
FOTO: Elliot Elliot
DE KALLAS LITE slarvigt hemmasittare. Gruppen av barn och unga som inte klarar
av att gå till skolan. De som inget hellre vill än att vara som alla andra, men som av
olika skäl inte mäktar med livet utanför hemmets fyra väggar.
– Vi ser att det är ett växande problem, säger Helena Preisler, behandlingschef på Magelungens hemmasittarprogram.
Hon och kollegorna på Magelungen får dagligen samtal från desperata föräldrar till barn som isolerat sig socialt och som har hög skolfrånvaro.
– Problemet är stort. Enligt Skolverkets rapport från 2023 hade 45 700 elever problematiskt stor skolfrånvaro. Av dessa hade 16 500 mer än 50 procents frånvaro, säger Ia Sundberg Lax som arbetar med utbildning och handledning på Akademi Magelungen.
ATT FÅ STÖD är viktigt. Men det är inte alltid enkelt att hitta hjälpen. För att bli inskriven på Magelungens hemmasittar program krävs att Socialtjänsten bedömer behoven och beviljar insatsen om de anser att det skulle passa i det specifika fallet.
– Vi arbetar enligt ett manualbaserat behandlingsprogram med två behandlare per familj som träffar såväl föräldrar som ungdomen flera gånger i veckan. Vi träffar barnet i hemmamiljö och börjar med en grundlig kartläggning. Under själva behandlingsfasen jobbar vi med kognitiv beteendeterapi och skolnärmande beteenden, säger Helena Preisler.
Ia Sundberg Lax och Helena Preisler poängterar att det är en markant skillnad mellan vanlig skoltrötthet och hemmasittandeproblematik. För barn som stannar hemma vill ofta gå i skolan, men klarar inte av det.
– Hemmasittande får enorma konsekvenser. För barnet, som tappar sin självkänsla, sitt sammanhang, det sociala och kunskapen från skolan och för föräldrarna som tvingas gå ner i arbetstid och som ofta blir sjukskrivna på grund av stressen och oron det innebär att ha ett barn som mår dåligt, säger Helena Preisler.
Dessa faktorer sammantaget innebär stora kostnader för samhället. Inte bara när det kommer till vårdkostnaderna, utan även i form av uteblivna intäkter då föräldrar inte kan fortsätta jobba. Lägg där till de uteblivna intäkterna som det innebär att tusentals unga inte kommer ut i arbetslivet.
Idag ställs högre krav än någonsin både i skolan och i samhället.
Helena Preisler, behandlingschef på Magelungens hemmasittarprogram
MEN FRAMFÖR ALLT handlar det om ett psykiskt lidande och stora personliga förluster.
– Det finns flera orsaker till att ett barn blir hemmasittare. Idag ställs högre krav än någonsin både i skolan och i samhället. Idag ska ett barn vara bra på precis allt i skolan, det räcker inte att ”bara vara bra” på själva ämnet. Hon eller han ska kunna hålla muntliga presentationer kring ämnena också. Det medför en ständig känsla av att inte räcka till, säger Helena Preisler.
Eftersom unga idag använder sig av skärmar i stor utsträckning kan känslan av misslyckande följa med även efter skoltid, då barnet genom sociala medier jämför sig med andras sociala liv.
När en familj beviljas insatsen från Magelungens hemmasittarprogram har de ofta försökt allt. För att kunna vända situationer är breda insatser på fl era plan viktigt. Magelungens hemmasittarprogram arbetar därför med stöd till eleven, familjen och samarbetar med den skolan som barnet går i.
– Vårat råd är att man ska ta emot all hjälp man kan få. Vara en förälder som ställer krav. Som förälder kan det vara svårt att veta vad man ska göra och här har skolan ett stort ansvar att upprätta åtgärdsplaner, säger Helena Preisler.
En annan insats är skolsociala team. Det finns i många kommuner, även i Danderyd. Ett första steg, om man har behov av hjälp, kan vara att undersöka om det finns i den kommun som man bor i.
– Det är viktigt att påminna sig om att situationen alltid går att vända, men man behöver ofta hjälp, säger Ia Sundberg Lax.