Invigning av nya labyrinten i kyrkparken

En labyrintvandring är en pilgrimsvandring på en mycket begränsad yta. Det handlar inte om att gå långt utan att gå djupt. Vandringen kan ses som ett samtal med Gud. En bön där jag i vandringen kan få dela det jag bär på av längtan, hopp, frågor och funderingar med Gud. Ibland kan vi behöva vara i rörelse för att stilla våra tankar. När kroppen fokuserar på att följa vägen kan det vara lättare att komma till ro. 

Eftersom Gud har en unik relation till varje individ finns det lika många sätt att be som det finns människor. Gud söker oss inte där vi borde befinna oss utan där vi kan bli funna. Om nu Gud är så generös mot oss kan vi öva oss i att vara lika generösa mot oss själva och varandra och prova olika sätt att be.  
 
Det finns inget rätt eller fel sätt att vandra i en labyrint, men det finns några råd som visat sig vara till hjälp för många som vill fördjupa vandringsupplevelsen. 

• Vandra helst i tystnad. 
• Gå gärna barfota om vädret och fötterna tillåter. 
• Gör en tydlig markering av vandringens början och slut.  
• Be om ett öppet sinne. Bestäm inte på förhand vad som ska ske, utan var öppen för vad du kan möta längs vägen. 
• Vandra som vattnet rinner i en bäck. När vattnet möter ett hinder, till exempel en sten, stannar det inte utan söker sig mjukt vidare. Stanna inte, håll dig i rörelse. Öva dig i att hitta balansen i steget. 
• Vandra gärna långsamt.  
• I labyrintens mitt kan du stanna upp en stund och, om du vill, dela det du bär på med Gud. 
• Vandringen ut ur labyrinten är lika viktig som vandringen in. Om flera vandrar tillsammans kommer vandrare som är på väg ut att möta vandrare som är på väg in. Labyrinten är liten och det kan bli trångt, högerregeln gäller vid möte. 
• Avsätt tid för en stunds reflektion efter vandringen. 
• Om du blir distraherad under vandringen är det inget misslyckande. Det kan i själva verket vara en hjälp i bönen. Undersök tillsammans med den kärleksfulla Guden vad som distraherar dig. När vi reflekterar över våra reaktioner kan upplevelsen hjälpa oss vidare i självinsikt om vad som står i vägen i relationen med oss själva, med Gud och med andra människor. 
   
                                               Gud, i varje steg är Du. 

Textutdrag och inspiration från boken ”Labyrinter-handbok för pilgrimer” av Anna Alebo