Blåvita sköldar vid de tre största entréerna upplyser om att Östra kyrkogården har ett särskilt skydd om krig eller väpnad konflikt skulle utbryta. De sitter vid entrén från Redbergsplatsen, vid entrén intill judiska begravningsplatsen åt Kålltorphållet samt vid infarten från Nobelgatan.
Får inte förstöras
Haagkonventionen om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt antogs 1954, i spåren av den omfattande förstörelsen av kulturarv under andra världskriget. Närmare 140 länder har anslutit sig till konventionen. De förbinder sig att inte angripa eller använda kulturegendom som stöd för militära insatser och att sätta stopp för stöld, plundring, vandalism eller bortförande av kulturegendom.
Det finns mängder av fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkor som är värda att skyddas enligt konventionen och att märka upp dem alla är inte möjligt. Därför gör Länsstyrelsen ett urval av de mest betydelsefulla objekten, i samråd med Försvarsmakten och ägarna av egendomarna. 2024 valde Länsstyrelsen i Västra Götaland ut 128 objekt i länet, varav alltså Östra kyrkogården är ett.
Kulturhistoriskt unik
Urvalet speglar det som är kulturhistoriskt unikt för länet. Det som lyfts fram om Östra kyrkogården är de karaktäristiska cirkelformade kvarteren samt de två gravkullarna. Mest uppmärksammad är den västra kullen med sina pampiga gravmonument. De flesta är resta över göteborgare som varit verksamma inom handel, industri och sjöfart. Många av dem som är gravsatta på kullen har genom frikostiga donationer varit med och format Göteborg.
På samma sätt som det röda korset identifierar sjuka, sårade och vårdpersonal identifierar den blå skölden folkrättsligt skyddad kulturegendom. Att förstöra egendom med blåvit sköld är en krigsförbrytelse och ansvar kan komma att utkrävas i både svensk och internationell domstol.
De blåvita sköldarna sattes upp 27 maj 2026 på Östra kyrkogården. Skulle väpnad konflikt utbryta sätts fler skyltar upp, då ska det vara tydligt för alla vilket skydd Östra kyrkogården har.