Lyssna

Bygga nytt, bygga ihop eller bygga till?

Att förändra och förnya ett kyrkorum utan att bygga bort den gamla känslan – med alla minnen från dop, vigslar och begravningar – det är en konst. En konst som många är överens om att Lars Andersson och kollegorna lyckades alldeles utmärkt med när Byarums kyrka skulle renoveras 2018.

byarums KYRKA

Geografi: Byarum, 3 mil söder om Jönköping, Växjö stift.
Typ av kyrka: Vitkalkad medeltidskyrka.
Uppförd: Troligen uppförd i anslutning till Byarums kloster, grundat omkring år 1150 och flyttat till Sko i Uppland för att bli Skokloster år 1236.
Genomförda åtgärder: Pentry, toalett samt samligsrum har tillkommit genom en tillbyggnad till kyrkokroppen. Sedan tidigare har ett antal bänkrader tagits bort och ett flyttbart centralaltare satts in.
Mer information och kontakt:
 Läs mer om Byarums kyrka hos Byarums pastorat

Redan 2005 började Byarums pastorat prata om en förbättrad användning och flexibilitet i Byarums kyrka. Den praktiska funktionen som gudstjänstlokal var ifrågasatt eftersom det djupa koret upplevdes alltför avlägset bänkkvarteren. Från flera av tvärskeppens sittplatser gick det inte ens att se vad som hände framme vid altaret.

– Man upplevde att det blev en ganska dålig kontakt mellan prästen och församlingen, berättar kyrkogårdsföreståndare Lars Andersson.

Han har haft olika roller i pastoratet i 31 år och har märkt hur både kyrkan och verksamheten har förändrats med tiden.

– Det är inte riktigt samma typer av gudstjänster i dag. Vi har nischade temagudstjänster och musikgudstjänster, och det förväntas en större delaktighet i sammankomsterna nu än förr. Ett flexibelt kyrkorum ska kunna anpassas och kännas rätt för just det aktuella tillfället, men utan att vi gör avkall på liturgin eller på kyrkornas rika symbolspråk.

Och det sista har varit viktigt i den tillbyggnad och renovering av Byarums kyrka som skulle äga rum under 2018. Att bevara det gamla samtidigt som kyrkobyggnaden och kyrkorummet förnyades och anpassades efter dagens förväntningar.

Redan 2005 godkände Länsstyrelsen att tillfälligt ta bort ett antal av de främre bänkraderna och några år senare beslutade man även att sätta in ett flyttbart centralaltare som kunde ta prästen närmre församlingen. Den nya rymden vid koret permanenterades så småningom, och beslut togs även om att ta bort ytterligare några bänkrader. Men det fanns fortfarande saker att göra. En generell upprustning behövdes och behovet av ett pentry, toalett och samlingsrum hade dessutom väckt tankar om att bygga nytt, bygga in eller kanske bygga till. Men hur gör man det i en skyddad kyrka som en gång i tiden faktiskt har varit ett kloster?

– Nyckeln för oss var dels att tidigt inleda en dialog med länsstyrelsen och länsmuseet, där vi gemensamt kom vi fram till att bäst lösning var att bygga till en ny del till kyrkan. Dels att vi behöll och bevarade det gamla, och inte stympade det befintliga kyrkorummet på något vis. Även om man befinner sig i tillbyggnaden är man kvar i den gamla kyrkan, säger Lars Andersson och fortsätter:

– Tittar man på kyrkans ritning ovanifrån ser man att kyrkan har förändrats många gånger under alla århundraden, med tillbyggnader av kor, korsarmar, sakristian och tornet i olika tidsepoker. Med den nya förändringen skulle vi bidra med 2010-talets tillbyggnad och på så vis fortsätta låta kyrkan vara en levande byggnad.

Förutom att det tillkommit bekvämligheter som toalett och pentry bidrar det nya rummet till en utökad användning av hela kyrkan. Mindre barngrupper kan nu samlas avskilt, möten kan hållas och rummet har även lånats ut till föreningar som velat ha sina träffar där.

Genom hela projektet var samarbete och samråd en nyckel. Såväl med stiftet, länsstyrelsen och museet som med församlingsmedlemmarna. Genom en blogg uppdaterades kontinuerligt vad som gjordes och de boende i närområdet bjöds in att hjälpa till med enklare uppgifter.

– Det har gjort att bygden känner en stolthet över sin kyrka, och det ger ringar på vattnet. Det ger en ökad tillgänglighet till kyrkorummet. Fler människor söker sig hit och vill bli bekanta med sitt kyrkorum, säger Lars Andersson.

Hur gör man Sveriges vackraste kyrka mer flexibel?

Förråd för den monterbara scenen, ett inglasat rum där barn kan leka under gudstjänsten och varför inte ett café? Önskemålen och skisserna blev allt fler när Själevads kyrka 2016 återupptog det förändringsprojekt som påbörjats redan tio år tidigare. Men målet var precis detsamma: att skapa ett kyrkorum för alla tänkbara gudstjänster, sammankomster och arrangemang.

”Barnperspektivet är drivkraften”

För tio år sedan började planerna om ett flexibelt kyrkorum att ta form i huvudet på Tomas Rådehed i Axbergs församling. Vikväggar, kaffemöjligheter och ett kombinerat församlingshem var de första tankarna. Men så blev det inte. Efter att ha insett vad församlingens verkliga behov var avlägsnade man varenda bänk från Hovsta kyrka och skapade rymd för lek, fika och mer eller mindre vad som helst.

Kreativitet kan göra en övergiven kyrka redo för både rockkonsert och högmässa

Församlingen stod med två kyrkor där man egentligen bara behövde en, men genom kreativt tänkande och ett förhållningssätt utanför de traditionella ramarna fyllde man båda kyrkorummen med liv. Den sedan 70 år tomma kyrkan kunde därmed stå värd för såväl rockkonsert som dop och högmässa.

Flexibla kyrkorum

Dop, konfirmation, vigsel och begravning. Men också vanliga gudstjänster, meditation, öppen förskola, seniorträffar, soppluncher, körsång, kaffe och konsert. Vilka förväntningar finns på kyrkorummet i dag och hur kommer det att användas om 50 år? I den digitala utställningen Flexibla kyrkorum visar vi exempel från olika delar av landet, på hur kyrkorummet kan inrymma mer än bara ett rum.