Bakom gravplatser, träd och välskötta gångar...
Där finns personalansvar, ekonomisk planering, myndighetskontakter och ett uppdrag som behöver fungera både i vardagen och under en samhällskris.
Cissi har varit kyrkogårdschef i Leksands pastorat i knappt ett år. Tidigare arbetade hon som förman, vilket gör att hon känner både det praktiska arbetet ute på kyrkogårdarna och det övergripande ansvaret.
Hon skämtar om att hon numera mest sitter och ”trycker på knappar”. I verkligheten omfattar hennes roll bland annat ansvar för personal, arbetsmiljö och budget samt kontakterna med kyrkoherde, myndigheter och andra delar av pastoratet.
Lagar skyddar kyrkogårdarnas värden
Begravningsverksamheten styrs av begravningslagen, men även av bestämmelser som ska skydda kyrkogårdarnas natur- och kulturhistoriska värden.
Det innebär att kyrkogårdsförvaltningen inte fritt kan göra om miljöerna, även om förändringen kan verka liten.
- Vi får sköta kyrkogårdarna, men vi får inte förändra dem utan tillstånd. Det kan handla om allt från att fälla ett träd och ta bort en gravsten till att byta ut en buske, berättar Cissi.
Många förändringar behöver prövas av Länsstyrelsen. Det gäller också när nya gravområden ska skapas eller befintliga områden behöver förändras.
- Vi måste hela tiden tänka framåt. Vilka gravskick efterfrågas nu och vad kommer människor att önska om fem år? Det finns inga snabba lösningar i vår verksamhet.
Reglerna kan ibland kännas begränsande när det finns idéer som personalen gärna vill förverkliga. Samtidigt är de viktiga för att bevara kyrkogårdarnas karaktär och kulturhistoriska värden.
En grönare kyrkogård
Hållbarhetsfrågorna är en annan viktig del av arbetet. Pastoratet följer Svenska kyrkans färdplan för klimatet och kyrkogårdsförvaltningen byter successivt ut mindre bensin- och dieseldrivna redskap mot batteridrivna alternativ.
Man har också börjat prova perenna växter på gravar som ett alternativ till att plantera nya sommarblommor varje år. Sortering, kompostering och användningen av blommor ses över.
På vissa ytor får gräset växa högre och klipps mer sällan för att gynna den biologiska mångfalden.
- Det handlar inte om att låta kyrkogårdarna växa igen. Där människor går och besöker gravar ska det självklart vara lätt att ta sig fram. Men i utkanter och på ytor som inte används lika mycket kan vi låta fler gräs och örter blomma.
Det högre gräset kan också föra kyrkogårdarna närmare deras äldre uttryck. Förr var miljöerna inte lika välklippta som många av oss är vana vid i dag.
Verksamheten måste fungera även i kris
Begravningsverksamheten behöver fortsätta även om samhället utsätts för en allvarlig kris eller höjd beredskap. Därför arbetar Cissi och hennes kollegor med planer för hur verksamheten ska fungera om exempelvis el, internet eller digitala system slås ut.
När Svenska kyrkan drabbades av en omfattande cyberattack blev frågan konkret. De vanliga systemen gick inte att använda och arbetet fick under en period lösas med hjälp av äldre handlingar, manuella rutiner och samarbete med de lokala begravningsbyråerna.
- Begravningsverksamheten måste fungera oavsett. Vi behöver veta hur vi ska arbeta om de digitala systemen inte går att nå och se till att den information vi behöver finns bevarad.
Trots alla lagar, planer och administrativa frågor återkommer Cissi till det mest grundläggande i uppdraget: respekten för den avlidne och omtanken om de anhöriga.
- Vi lägger sista handen på en människas liv och ska se till att det blir värdigt.
Det här är den andra delen i vår reportageserie om kyrkogårdsförvaltningen.
Läs den första delen här >> Vad gör kyrkogårdsförvaltningen egentligen?
Är det något du vill veta mer om?
Tipsa oss gärna på leksands.pastorat@svenskakyrkan.se