Prata om din sorg efter ett älskat husdjur

(Ur Spira nr 1 2024)

Idén om stödsamtal till djurägare fick hon som diakon i Borås.

– Jag upplevde att människor inte vågade söka stöd i sorgen efter ett djur, att de var rädda för att inte tas på allvar, berättar hon.

Enligt Irja Wikström rasslade det till av människor som hörde av sig när hon började erbjuda stödsamtal. Nu har hon satt upp lappar om samtal på djurkliniker i Umeå och har haft samtal om både ny och gammal sorg.

– Kanske har de tidigare inte vågat prata på grund av rädslan för ett krasst bemötande av andra, som inte förstår att man kan ha en nära relation med någon av en annan art.

Hos Distriktsveterinärerna på Umåker välkomnar veterinär Cicci Tjernström initiativet.

– Människor som förlorat ett djur behöver prata med någon som lyssnar och förstår sorg, och som stöttar dem i att det är okej att sörja ett husdjur.

 En del av de hon möter har sitt husdjur som närmast anhörig och är i övrigt är ganska ensamma, utan någon att prata med. Cicci försöker ta sig tid att lyssna, men kan till slut behöva gå vidare för att hjälpa ett annat djur.

– Då är det jättebra att kunna hänvisa till någon annan.

Förra året ordnade Irja Wikström en träff i Ålidhemskyrkan för sörjande djurägare, något hon vill upprepa varje år.

– Det saknas rum och ritualer där sorgen efter ett djur får synas. Många uttryckte att detta var något de hade längtat efter.

Text: Helena Andersson Holmqvist