”Nu har vi kontakt med många satelliter, då kör vi!”

(Ur Spira nr 3 2026)

– Den ser väldigt avancerad ut, men är egentligen som en stor mobiltelefon med knappar, säger Malin Häggström medan hon plockar fram GPS-utrustningen som består av en skärm och en lång stav med GPS-mottagare.

I tre dagar har hon hyrt utrustningen för att mäta in de nyplanterade träden på Umeås kyrkogårdar. Vid klart väder kan koordinaterna bli exakta ner på centimetern.

Först ut är en ek på kvarter 1 på Norra kyrkogården. Faktiskt den enda av det trädslaget på Umeås kyrkogårdar. För fem år sedan fälldes en gammal ek, 2022 planterades en ny och nu ska den ersättas även på kartan. Malin placerar mottagaren nära stammen, slår igång programmet, väljer ”träd” och löpnummer. Eken får heta NO-10382.

– Nu har vi kontakt med många satelliter, så då kör vi!

Ett klick och punkten är lagrad. När Malin kommer tillbaka till kontoret kommer hon att mata in fakta om trädet, som ålder, art och placering. Även informationen om den gamla eken finns kvar som ”historiskt träd”.

Malin går vidare mot nästa träd, en lönn som försetts med två vattensäckar på 75 liter vardera. Första året ska vattensäckarna fyllas varje vecka, därefter varannan och så glesas vattningen ut säsong för säsong. Tack vare att träden är markerade i kartsystemet kan Malin skriva ut kartor som visar vattenpåsar med olika färger beroende på hur ofta de ska fyllas. På så sätt underlättar kartorna arbetet med den dagliga skötseln. Även träd som är skadade får en markering så att kyrkogårdsarbetarna kan följa upp dem med jämna mellanrum.

Kartsystemet är ett geografiskt informationssystem, förkortat GIS, som kombinerar olika föremåls position med information om objekten. Det är ett praktiskt verktyg för att visualisera data. Här finns alla gravområden, varenda grusgång, vattenledning och så alla träd – utom tallskogen i Röbäck och Tavelsjö. De ingår inte i trädvårdsplanen, som övriga 4 000 träd. Malin, som är GIS-ansvarig, brinner lite extra för just träden.

– Jag tycker inte alltid att träd får den kärlek de förtjänar. Det är så lätt att klaga på att de skräpar ner och skuggar, säger hon.

– Vi kanske i stället borde göra det lättare för träd att trivas i städer. Vi behöver dem ju verkligen.

Ju äldre och större ett träd är desto större nytta gör det för insekter och klimatet. I stället för att genast hugga ner ett träd som inte mår bra försöker Malin och hennes kollegor göra dem säkrare så de kan stå kvar ytterligare några år. Träd ger också karaktär åt ett område, som de stora, höga granarna intill kapellet på Norra kyrkogården. För att säkra karaktären för framtiden har några nya granar planterats intill de gamla. Varje träd som behöver fällas ersätts av ett nytt.

På väg tillbaka tittar Malin till sitt favoritträd, kyrkogårdens enda ask.

– Den har så fin form, jag hoppas den får vara med länge!

I personalrummet har kartan en stjärna för varje barrträd och en blomma för lövträd.  

Text: Ulrika Ljungblahd