Han gör otympliga orglar bärbara

(Ur Spira nr 2 2026)

Hopfälld ser den ut som en anspråkslös låda eller väska, men den öppnas upp till en fullt funktionsduglig tramporgel. Instrumentet har begåvats med många namn – reseorgel, missionsorgel och ”snabbfrälsare”.

– Ja, det gick ju fort att få upp orgeln på ett möte och börja spela och sjunga, säger orgelbyggare Stefan Ahlgren i Tavelsjö med ett skratt.

Själv tycker han att namnet koffertorgel bäst visar vad det handlar om. Uppe på arbetsbordet i hans verkstad står ett färdigrenoverat exemplar som han lyfter ner och fäller upp. Snart ljuder Den blomstertid nu kommer i rummet, med oväntat kraftig ton.

– Men bälgen är ganska liten, så det gäller att trampa på, säger Stefan medan fötterna pendlar upp och ner.

Han är uppvuxen omgiven av tramporglar, både stora och små, med en pappa som var finsnickare och orgelbyggare i Kåge utanför Skellefteå. Under sin aktiva tid byggde pappa Evert över 100 koffertorglar, många till missionsarbete utomlands. Instrumentets historia sträcker sig tillbaka till slutet av 1800-talet och det har genom åren använts av resande predikanter och missionärer, och även av kantorer på exempelvis friluftsgudstjänster. Men på 1980-talet, när bärbara elektriska instrument dök upp, försvann efterfrågan.

– Medan pappa byggde gick det att beställa små orgelverk från Tyskland och så gjorde han egna bälgar och koffertar. Nu måste man slakta en gammal orgel för att få tag i ett verk, berättar Stefan.

När Stefan bygger en koffertorgel börjar han med att ta vara på verket från en enstämmig tramporgel, utan registerutdrag. Är den flerstämmig är verket för stort för en koffertorgel. Därefter kortar han klaviaturen till fyra oktaver. Ofta har de gamla ratade orglarna stått fuktigt, så delar av verket kan ha spruckit och behöver lagas. Därefter bygger han själva kofferten i trä och gör orgelns bälgar.

Stefan visar olika projekt som han har på gång i verkstaden – reparation av en koffertorgel, en ny låda till en annan och slutfinishen av en fullstor tramporgel till Röbäcks kyrka.

– Den påbörjades av min pappa men hann aldrig avslutas. Det är ett fint gammalt verk med 18 stämmor som han byggde skåp och bälgar till. När jag målat med linoljefärg är den färdig att levereras.