Daniel är generös med samtal och sötsaker

(Ur Spira nr 2 2026)

Det kommer flera meddelanden från Daniel Norqvist före intervjun – han undrar om allergier, om vi vill stanna på lunch och varnar för en uppstickande sten på uppfarten. Omsorgen är påtaglig. Väl inne i det stora köket i huset från 1920-talet i Vännäsby bjuds vi på hembakt.

– För mig är det en glädje att få bjuda, inte ett jobb, säger Daniel och slår sig ner tillsammans med sin fru Jennifer, just nu mammaledig med yngste sonen Niila.

Daniels intresse för matlagning visade sig redan under uppväxten i villan i Degersjö, söder om Umeå.

– Jag har alltid gillat att laga mat. Mina föräldrar såg vad jag kunde göra och släppte fram mig i köket. Och vi fick fina råvaror från mina morföräldrar som odlade och fiskade, berättar Daniel.

Efter utbildning inom Hotell- och restaurang på gymnasiet gick flyttlasset till Stockholm när han var 21 år. Där hade han fått in en fot på Wärdshuset Ulla Winbladh och senare på lyxrestaurangen Oaxen krog. Men trots en fin karriär började gnistan falna efter några år.

– Arbetstiderna var hårda och min kropp orkade helt enkelt inte längre.

Men vad skulle han göra i stället? Han frågade Gud och fick en övertygelse att han skulle jobba med människor. Så trots att han beskriver sig som ”ingen plugghäst” hoppade han på utbildningen till diakon. Tron på Gud är också något 
Daniel haft med sig sedan han var liten.

– Grunden lades i missionshuset därhemma. Jag var med i barnkör och Kyrkans barntimmar. Mina föräldrar var inte kyrkligt aktiva, men heller inte emot att jag blev det, berättar han.

Under ett sommarjobb på Baggböle herrgård träffade han en äldre dam. Hon sa till honom ”Vill du få frid – gå in i en kyrka”. Det där kom han ihåg när han ung och ensam landade i Stockholm. Han gick in i centralt belägna Klara kyrka, som har ett starkt socialt arbete, och blev överväldigad.

– Jag fick se vad en kyrka kan vara och kände ”här vill jag vara”.

Han hade ett par månader ledigt innan han skulle börja jobba på Ulla Winbladh och blev volontär i kyrkan.

– Där blev det tydligt vad Gud kan göra med människor, verkligen förändra deras liv. Personer som levt i tungt missbruk och kriminalitet kommer tillbaka till livet.

Så steget för honom att bli diakon kanske ändå inte var så långt. Efter sin diakonvigning hamnade han i Uppsala. Det var då en vän anmälde honom till dejtingprogrammet ”Tro, hopp och kärlek” med Mark Levengood som programledare. Daniel blev utvald till andra säsongen.

– Jag tänkte ”varför inte?” Det kändes som en kul grej, och om jag skulle hitta någon så var det en bonus.

I år är det tio år sedan Daniel var med i programmet och där träffade Jennifer.

– Men det var otroligt svårt att lära känna varandra under inspelningen. Det var ont om tid och kamerorna skulle vara med hela tiden.

Så de blev inte ett par i programmet, men höll kontakten, och senare föll saker och ting på plats. Jennifer flyttade till Uppsala, paret gifte sig och fick två barn. När Jennifer var klar med sin lärarutbildning kände de sig också färdiga med Uppsala. Först gick tankarna söderut, eftersom Daniel ville börja odla och bo i en bättre odlingszon. Men så småningom vändes blicken åt norr. En sommarsemester kring Umeå övertygade dem och när det stora huset med lantlig känsla dök upp i Vännäsby slog de till.

–  Jag har föräldrar och vänner här, så det finns ett nätverk där vi kan få avlastning. I Skåne hade det varit tuffare.