Prästgården på Spånga kyrkväg 483 i Spånga ligger på samma plats som en mangårdsbyggnad tidigare legat, sedan början av 1600-talet, då prästbostället flyttades dit från Eggeby gård på Järvafältet. Noterad i jordebok 1636 som prästgård, där kyrkoherden 1645-1671, Haquinus Bartoldi sådde 37 tunnor på sin mark. Klockarens lilla täppa besåddes med 4 tunnor.
Det medelstora hemmanet hette Stridsberga prästboställe. Bartoldis barn tog sig tillnamnet Stridsberg 1671, efter prästgården.
Nuvarande hus är nybyggt någon gång mellan 1850 och 1899 (c:a 1890) och därefter ombyggt och förändrat under åren 1960 och 1984.
År 1894 valdes Olof Gustaf Sylvén (1842-1908) till kyrkoherde i Spånga-Järfälla pastorat (sammanlänkat på detta sätt till 1938) Om honom berättas att han var mera bonde än präst – en dåtida präst i Spånga var så illa tvungen att förena dessa yrken då prästlönen var minst sagt komplicerad.
I 1895 års matrikel för Uppsala ärkestift noteras: ”Spånga och Jerfälla i Sollentuna härad … Kyrkoherdens boställe: 1och 3/4 mantal, taxerat 30.000 kr. Areal: åker omkring 40 har, ej odlingsbar jord omkring 8 har. Bete: saknas,
Skog: otillräcklig, Trädgård: icke stor, med fruktträd och bärbuskar.
Årlig avkastning av bostad: omkring 1700 kr. Bostad nybyggd 1891 – utom jordvåning med källare och bagarstuga, på nedre botten 6 rum jämte skänkrum, kök samt 3 vindsrum, synnerligen väl inredd, läget högt och sunt.
Uthus i hjälpligt skick. Övriga hus: flygelbyggnad (bostad för rättare och tjänstefolk), matbod, loge, vedbod, exhus (benämning på stall och lagård), källare mm, värde 2200 kr. Inventarier:16,48 hl nedsådd råg, 16,48 hl korn – och bryggepanna av koppar. Lön: Vederlag, spannmål 49,83 hl, tertialtionde (en tredjedel av skattetionde av de vanliga sädesslagen) 369,04 hl, kontant 225 kr”
Stridsbergas ägor gränsade före 1905, i norr och väster till Enköpingsvägen och Spånga kyrkväg och i öster mot Rinkeby ägor. Söderut sträckte sig området mot Bromsten (där också Stridsbergsvägen ligger)
I Länstidningen 4 januari 1896 noterades att den 19 december hölls en gemensam kyrkostämma med Spånga och Järfälla kommuner i Spånga skolhus (Kyrkskolan) då man enhälligt beslöt om ombyggnad av samtliga vid Spånga prostgård varande hus. Då det var gott timmer i de gamla husen, ansågs det räcka till stall för 10 hästar och ladugård för 24 kor förutom plats för ungnöt. Till loge och vagnshus skulle köpas nytt virke. Kostnaden beräknades uppgå till 4.000 kr. Då uthusen skulle läggas på annan plats, beslöts också att vägen skulle läggas om och dras fram över de gamla husens plats, för att få bort två farliga vägkrökar.
I Länstidningen 9 juli 1897 berättas angående Nötboskapspremieringar, att kyrkoherde O. Sylvén, Spånga förtjänar ett särskilt erkännande. Hans hela kreatursbesättning är synnerligen jämn och vacker … inhysta i ljus och trevlig ladugård. Alla 11 djur som uppvisas får pris. Sylvén blev kontraktsprost 1898.
1905 förvärvade Kronan Järvafältet för militära ändamål. Många självständiga jordbruk upphörde, bland dem Prästgårdens. En del blev kvar som arrende – t ex Akalla, Husby med flera. På Stridsberga hölls auktion en marsdag 1906. I flera tidningar annonserades: ”På grund av upphörande av lantbruk, låter Herr Kontraktsprosten O. Sylvén genom offentlig auktion vid Spånga prostgård (invid Spånga järnvägsstation), onsdagen den 14 mars med början kl 11 f.m. försälja
3 hästar, varav ett 4:årigt ädelt sto, 1 tjur fullblod Ayrshire 3 ½ år gammal,
23 kor och kvigor, delvis fullblod delvis blandad Ayrshire, alla tuberkelfria vid sista undersökning, 30 höns, 25 hl god potatis … släddon, åk- och verkselar,
1 promenadvagn, en engelsk gigg. Spånga den 2 mars 1906, A J Norman, Anmodad auktionsförrättare”
Förutom Sylvén som dog 1908, kan följande Kyrkoherdar ha bott i Prästgården:
Kyrkoherde år: Namn:
1910, J H Thoredeman,
1918-1938, O F W Busch
1939-1945, Axel H Gewalli
1946-1958, K Åke H Zetterberg
1959-1969, T R Wikmark
1969-1983, A Yngve Frykholm
Prästerna hade från början ingen reglerad lön – de hade tjänstebostad med jordbruk och fick tionde av församlingen. Jordbruket och tiondet försvann på 1920-talet, tjänstebostäderna fanns kvar till 1970-talet, då nya skatteregler gjorde att prästerna sökte sig egna bostäder och prästgårdarna såldes eller användes till andra ändamål inom församlingen.
Nuvarande Spånga prästgård är byggd (enligt olika källor) under mitten av 1880-talet (1891). Renoveringar, justeringar och förändringar har skett under årens lopp 1960 och 1984. Spånga Prästgård fungerade i cirka 100 år som bostad till kyrkoherden med familj.
1984 renoverades prästgården. 1986 då kyrkoherde Claes-Fredrik Bolling inte önskade bo i prästgården, förvandlades den ”församlingsgård” = ingen kyrkoherde bor längre där. Prästgården nyttjas i stället till församlingens verksamheter: Under 1970-80-talet var det pastorsexpedition på bottenvåningen, närradio på övervåningen, ungdomsverksamhet/sömnad på bottenvåningen, dessutom samtalsrum, möteslokaler och viss uthyrning.
I kakelugnen finns en fin målning av Elsa Krafft, hustru till en kyrkoherde.
Numera är det varje söndag kyrkkaffe i prästgården, efter mässa/gudstjänst.
Den hyrs även ut för dop- och begravningskaffe samt används av församlingen för sommarkyrkans verksamhet, kurser, samtal och möten av skilda slag.
Runt prästgården fanns tidigare flera andra hus och lokaler. Många är nu rivna, men en del finns fortfarande kvar. Mitt emot - på andra sidan Spånga kyrkväg - fanns tidigare Sockenstugan/fattigstugan (1770-talet) samt en backstuga (1723). De är borta sedan länge. Vägen har dragits om flera ggr under årens lopp.
Klockargården byggd i början av 1900-talet för klockaren med familj, som i äldre tider också hade en egen liten täppa, ligger kvar på samma plats som tidigare - och har varit bostad åt församlingens klockare fram till 2015.
Rättargården byggdes 1850-1869 – den används idag till församlingens barnverksamhet.
Bussenhus-torpet från 1725, var från början enkelstuga, men byggdes ut till parstuga – den var tidigt rastställe för Karl XII:s bussar. Det är belagt att den var krog 1740 - Ryttaren hade krogtillstånd.
Ladan har blivit stenhuggeri och förråd, Tiondeboden är numera förråd.
Källor:
”Spånga Sockens historia” utgiven av Stockholms stadskollegiums handbokskommitté under redaktion av Nils Staf
”Stridsberga – ett prästboställe” artikel av Karin Jonsson
Stockholms stadsarkiv
Riksantikvarieämbetet
Spångabygden (Spånga Fornminnes- och Hembygdsgilles skrifter)
I Spångabygden nr 74, september 2000 finns en utförlig beskrivning av Arne Jansson, om alla f d hus och gårdar runt Spånga kyrka.
I samma nr finns utförlig beskrivning om Bondeska gravkoret, skrivet av Jane Hamilton