Mårten Medbo, Malma kyrka i Köping

Mårten Medbo

Som i en fabel väntar små apor i det medeltida kyrkorummet i Malma. I stengods och stilrent grått möter de varandra, oss besökare och det ljuvligt blommande rummet som fick sin dekor i jugendtid för drygt hundra år sedan. Mårten Medbo för in både skulpturer och berättelser i kyrkorummet.

– Bibelns berättelser är ofta suggestiva eller skrämmande. En man sänks i brunnen. Personer blir förödmjukade inför kolleger. Det handlar om mobbing – förföljelse, förtryck och ofredande som vi alla kan känna igen, inte minst från barnaåren. Skolgården blev en hård skola i att lära det sociala samspelet människor emellan, tänker konstnären.

Schoolyard Monkeys (Skolgårdens apor) heter verken som, i tre akter,
tar plats i kyrkan. Det första handlar om att inte få vara med. Brutalt underläge skildras i det andra. I den avslutande scenen söker aporna sig till varandra, uttrycker medkänsla, tröstar och visar vägar till trygghet och tillförsikt. Mårten Medbo vill att konstverken ska bjuda in till samtal: Hur lever vi människor med varandra? När tar vi ställning?  Vågar vi agera, mot mobbing och för tolerans och solidaritet? Både barn och vuxna kan relatera till hans konstverk och frågor.

– Varje besökare väljer förstås vem som hon eller han vill identifiera sig med. Ett ärligt förhållningssätt är att vi alla rör oss mellan olika roller, ofta omedvetet. Ingen vill vara elak och exkluderande, ändå beter vi oss emellanåt så. Hur blir vi varse gränsen inom oss, undrar konstnären.

Schoolyard Monkeys väcker vår självrannsakan till liv. Skulpturerna är alla gjutna i samma form och har genom konstnärens hand fått sina individuella uttryck. Kanske finns även här, i skaparprocessen, en anknytning till det djupt mänskliga:  Vi människor har i grunden samma kroppsliga konstruktion. Vår hållning, våra värderingar, vårt agerande är tillägg som vi själva kan påverka.

Mårten Medbo är i grunden keramiker med lång erfarenhet av att dreja. Han är den förste i Sverige att nå doktorsgrad inom konsthantverk. Han disputerade 2016 med avhandlingen Lerbaserad erfarenhet och språklighet vid Högskolan för Design och Konsthantverk vid Göteborgs universitet. Det finns något bortom det ordburna språket, menar han. Även föremål bär sina språk, och vi människor läser dem med våra händer, ögon och minnen.

Malma kyrka

En stilla plats

När vi rör oss i kyrkomiljöer, talar vi ofta om den stillhet som infinner sig. En andlig stillhet, att platsen manar till eftertanke, men också en rent konkret stillhet, att kyrkogårdens gröna rum avskärmar och omsluter oss. Vi rör oss annorlunda, vi talar tystare och i det ekande kyrkorummet också lite tydligare. Det är lätt att glömma bort att området runt många kyrkor inte sällan har varit ytterst livfulla platser. Kanske för att urbanisering och rationalisering gjort att många av de byggnader som hörde samman med kyrkan och socknens själva hjärta idag har försvunnit, eller att byggnadernas ursprungliga funktion glömts bort och med dem ljuden, lukterna och lätet av lekande barn.

En socken var det geografiska område inom vilket invånarna skulle sköta underhållet av kyrkobyggnaden och tillse att prästen hade en bostad. De första regleringarna kommer med kristendomens genombrott under medeltiden, men det är från och med national-statens genomförande under 1600-talet och framåt, som socknens roll och styrning blir mer likriktad. För detta uppdrag behövdes ett antal sockengemensamma byggnader. Förutom kyrka och prästgård, skulle det fullt utvecklade sockencentrat även innehålla sockenstuga, klockargård, fattigstuga, tiondebod, sockenmagasin, kyrkstall och skola.

I Malma sockencentra uppfördes en prästgård 1798, med en flygelbyggnad som fungerade som drängbostad och bakstuga, samt en lada och ett magasin. När ny prästgård uppfördes i Kolsva blev prästgården i Malma ett arrendatorboställe. Under 1800-talets andra hälft uppfördes en nu riven skolbyggnad. Rivna är också sockenmagasinet och klockarbostaden. Kvar är dock fattigstugan, idag fungerande som gäststuga till ett modernt bostadshus.

Malma kyrka uppfördes långt tidigare, troligen under 1400-talets slut. Kyrkan har idag samma sträckning som när den uppfördes, sånär som på det spånklädda klocktornet från 1641, med rektangulärt långhus och tresidigt kor. Fasaden är försedd med strävpelare och talrika blinderingar. Invändigt dominerar senmedeltida stjärnvalv, med ett välbevarat jugendmåleri från 1904 i form av växtrankor, som ett grönt omslutande rum, en konkret stillhet.