Johanna Hästö, Torpa Kyrka i Kungsör

Johanna Hästö

– Kan ett visst mått av frånvaro, vara en förutsättning för närvaro i föräldraskap och i konstnärligt skapande? Går det att se barnaskap och föräldraskap som olika aspekter av samma fenomen, snarare än två åtskilda företeelser? Så funderar konstnären Johanna Hästö. I Torpa kyrka möter hon i en medeltida skulptur Maria och reflekterar:

– Maria höll tidigare Jesusbarnet i sin famn. Det berättas att barnet kan ha försvunnit när det bars med i diakonin, kanske till en nyförlöst mor som hade förlorat sitt barn. Just den här föräldern, Maria, ser inte ut att sakna något. Kanske är Jesus här än mer närvarande, genom sin frånvaro.

Runt om i kyrkorummet visas nu blindteckningar med titeln Låt barnen komma. Här möter vi konstnärens dotter Ruth och andra barn. Flera av teckningarna är skapade efter ett samspel med den då femåriga dottern, vid ett konstnärsresidens i Sandviken.

– Där kunde vi som barn och vuxen vara så gott som jämlika i skapandet. Jag ville följa barnets öppenhet i upptäckandet av en ny plats. Vi var – och verkade – i ögonblicket. Teckningarna som nu visas i Torpa, kom till i den processen – jag fotograferade Ruths arbete och undersökande, men ville inte publikt visa fotona, utan blindtecknade av dem.

För Johanna Hästö är teckningar ett signum. Hon utforskar tecknandet både ensam och tillsammans med andra och menar att fallenheten för att teckna är ett nedärvt, kroppsligt förankrat kulturarv som finns inom alla människor. Sedan några år fördjupar hon sig i blindteckning, då hon medvetet väljer att avstå från att titta på sina verk medan hon skapar.

– Min strävan är att släppa kontrollen och begränsa den värderande blicken från att styra i skaparögonblicket, säger Johanna Hästö. Även brister kan vara bärande del av konstnärliga uttryck. När vi ger oss tid att betrakta blindteckningar, väcker de ofta vår fantasi.

Ett annat verk har titeln En närvarande förälder och tecknas på plats i kyrkan under invigningsdagen. För Johanna Hästö utgör det rituella tecknandet en böneform som rymmer såväl kontemplation, överlåtelse och åkallan av andlig närvaro som konkret bearbetning av intryck. Det förhållningssättet är, menar hon, en förutsättning för hennes aktiva delaktighet i samhället. Det tredje verket, Mamma måste komma

– Mamma måste gå, visas utomhus och består av tre målningar.

Torpa kyrka

Skärningspunkter

Torpa kyrka är en av de mer säregna och spektakulära kyrkorna i Västerås stift. När andra medeltida kyrkor byggts om, så har de vanligen förlängts och breddats, och det som varit den första kyrkans grundläggning blir oftast svår att utläsa. Men Torpa kyrka hör till de fåtal bevarade medeltida kyrkor där du bokstavligen kan vandra genom århundradena, från kyrkans ena ände till den andra.

Torpa kyrka uppförs i romansk stil under tidigt 1100-tal och består då av ett mindre, rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster, torn och inträde från en ännu bevarad, dock igensatt, portal i söder. Över kyrkorummet vilade tidigare öppna takstolar och väggarna pryddes av ett romanskt måleri. De delar av måleriet som befinner sig ovanför nuvarande valvslagning är fortfarande bevarade. När kyrkan byggdes ut under 1400-talet, lät man den romanska kyrkan kvarstå i öster och förlängde den i stället med nuvarande långhus i väster. Det som idag är kyrkans kor, utgjorde sålunda den tidigare kyrkans långhus, medan det gamla koret fick ny funktion som sakristia. Om vi startar i sakristians bevarade 1100-tal, kan vi ta några raska kliv in 1400-talets långhus, låta fingrarna glida över 1600-talets bänkinredning, låta blicken glida upp mot predikstolens och läktarbarriärens 1700-tal, orgelfasadens sena 1800-tal och de schablonerade valvribbornas måleri från tidigt 1900-tal.

Där den moderna konsten kan frigöra sig från rummet och en yttre påverkan, bygger den kyrkliga konsten, och inte minst arkitekturen, på den fulla uppmärksamheten hos betraktaren. Vi ska inträda i väster, lämna det gamla bakom oss och ledas mot öster och frälsning. Det är i mötet mellan den moderna konsten och det historiska rummet som magin uppstår.  Vi ses i skärningspunkten!