Familjerådgivarna svarar:
Hej L!
Hej Sara!
Vi väljer att svara på era frågor tillsammans även om grunden/orsaken för tankarna om separation eller inte är av olika orsaker.
Att välja att lämna är ett steg ut i det okända. Det är en stor förändring oavsett hur relationen har varit. Okända/ nya förändringar som man är med om innehåller alltid omtumlande tvivlande tankar under kort eller lång tid. Det som ytterligare är en påfrestning är att vara den som tar initiativ till steget. Att ta ansvar för ett beslut som innefattar någon annan eller flera andra som man har hållit kär och bryr sig om fortfarande påverkar en. Hur slutar man helt plötsligt att ge omtanke till den som har stått en närmast i många år? Får man ta beslut och göra val efter sina egna önskningar och behov? Gör jag rätt? Kan jag lita på mina känslor? Hur kommer jag själv få det och må efter ett sådant beslut? Vi tänker att det handlar om hur var och en ser på livet. Existentiellt hur vi ser på livet och vilken livsfilosofi vi har. Vad meningen med just ditt liv är! För vi har alla olika livsvägar att gå och saker att lära oss på vägen. Oavsett om du väljer att gå för att du har slutat att älska din partner, träffat någon eller för att du vill leva ett annat liv än din partner.
Själen, inre jaget, anden eller vad du vill kalla det viskar till dig. Kroppen visar dig vägen. Svårigheten är att lyssna och tro på kroppen och själen, för det finns inget facit. Bara olika vägar olika val. Alla människor har olika sårbarhet för att klara av livsomställningen som blir då man lämnar. Ibland vet vi inte, men vi blir vägledda till ett beslut som vi själva inte förstår. Långt senare, när vi har facit vet vi. Livet är en gåta som var och en behöver forska i. Vi fattar beslut dagligen när vi lever i en relation fast vi inte alltid tänker på det. Vill jag leva i denna kontext med min partner i dag och i morgon, om 10 år? Ser jag vår framtid? Hur mår jag när jag tänker på mina olika val?
Vi är olika. En del nöjer sig och gör inget åt det som är, medan andra behöver göra förändringar för att må bra. Vi har olika inre sanningar och vägar att utforska. Ibland behöver vi eller vill vi lämna vår partner för att vi efter en tid har blivit mer medvetna om hur vi lever och hur det känns. Känslor har förändrats eller försvunnit. Vi möter oss själva och kanske blir vi till och med förvånade av vad vi möter. Hur blir jag med min partner? Tycker jag om den jag blir?
Vi får gå. Ibland behöver vi gå för att må bättre. Ibland blir vi kära i någon annan när vi inte har löst vad som behöver lösas i parrelationen som vi har. Ibland kanske vi har utvecklats och inser att vi vill olika i relationen och vill olika för att må bra. Som Anders Nyman och Allan Linnér i ”Kärlekens Koreografi” säger: Skilsmässa/separation kan ses som en rimlig och lyckosam lösning på de svårigheter som har uppstått.”
Att skiljas är att dö en smula. En dörr stängs. Vi lämnar något som vi hade förhoppningar om men som kanske inte blev. Efter det kommer något nytt, okänt, som vi inte vet hur det blir.
För att veta om man kan stanna i relationen och leva gott eller om man behöver gå är den bästa vägen att du kommunicerar med din partner. Du tar dig själv på allvar om du berättar vad du känner och behöver. Berätta om dina förväntningar och svårigheter i relationen. Berätta vad du drömmer och längtar efter, visa din sårbarhet!
Om du har träffat någon annan. Berätta vad som gör att du väljer bort det liv du har. Antingen möter din partner upp dig och ni kompromissar eller så blir det mer klart hur ni står inför var och ens behov och ni går skilda vägar. Om du behöver lämna är det bra för dig och din partner om det är begripligt på något sätt. Det är ett sätt att ytterligare bli medveten om hur man känner och upplever om man sätter ord på det och dessutom uttalar det högt till sin partner. Det kan betraktas som den sista kärleksgåvan till din partner. Du prövar relationen en sista gång. Du får då fler svar om du utforskar detta. Även om du kommer till okänd mark efter en separation, så har du vissheten att du inte kunde vara kvar. Att komma till denna känsla är viktigt för ditt välmående efter ditt beslut. När vi når den vissheten är olika. För en del går det snabbt medan andra tvivlar eller grubblar i flera år efter, även om beslutet var rätt just då.
Ibland är det så att anledningen att vi är öppen för andra relationer/möten är att vi vill slippa kraven i vardagen, vi har inte pratat om vad vi önskar eller hoppas på. Ofta är vi omedvetna om vad vi saknar, tills vi träffar på det. Vi lär under tiden livet pågår. Sen är vi olika impulsiva hur vi hanterar detta.
Familjerådgivarna