Förvaltning av prästlönetillgångar

Svenska kyrkan äger skog och marker som en gång i tiden donerades till kyrkan för att försörja en präst. Idag förvaltas de av stiften och hur de ska skötas regleras av kyrkoordningen. Förvaltningen ska ske på ett effektivt sätt med så stor avkastning som möjligt samt med hänsyn taget till naturvård och kulturmiljövård. Avkastningen från skog och mark går tillbaka in i den kyrkliga verksamheten och fördelas mellan stiftens församlingar. Skogen och marken bidrar alltså till att församlingarna ska kunna fullfölja kyrkans grundläggande uppgift och underhålla sina kyrkor och kulturarv.

Prästlönetillgångarna har tagit fram en informationsfolder om skogsbruket med mera. Läs och sprid den gärna i din församling eller till de som är intresserade av Svenska kyrkans skog.

I årsredovisningen kan du se varje års resultat och hur avkastningen fördelats mellan församlingar och pastorat.

Kyrkans skog och mark kommer från de första församlingarna

Att kyrkan äger skog och mark har sitt ursprung i den äldsta kristna tiden för cirka tusen år sedan när de första församlingarna växte fram. För att bilda en församling behövde det finnas medel för att kunna försörja en präst. Därför donerades jord och skog till kyrkan, och avkastningen försörjde prästen. 1910 ändrades lagen så att prästerna i stället fick lön i pengar. Så kom prästgårdarna att bli tjänstebostäder för prästerna medan jorden och skogsmarken arrenderades ut av församlingen. Denna jord och skog kom att bilda de tillgångar som idag förvaltas av stiften