Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

TYRINGE PASTORAT Besöksadress: Johan Ullbergsg. 10, 28231 Tyringe Postadress: Box 135, 28223 Tyringe Telefon: +46(451)55550 E-post till TYRINGE PASTORAT

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Röke kyrka - historik

Carl-Olof Danielsson, 1995 – 2006

Gunnel Olofsson, 1992 – 1994

Lokala komministrar efter församlingens uppgång i Finja pastorat 1992.

Tyke Tykesson, 1990 – 1992

Ulf Wärmesten, 1982 – 1986

Per Warnholtz, 1975 – 1982
Född 1945 var Warnholtz vid installationen 1975 Sveriges yngsta kyrkoherde.

Nils Ekedahl, 1962 – 1975

Gunnar Celander, 1927 – 1962
Kyrkoherde med längsta tjänstgöringen sedan 1650 Krigsfångepräst i Tyskland 1941 – 1947

Josef Dunér, 1922 – 1927

Otto Ehde, 1920 – 1922

Alfred Knöös, 1907 – 1919

Per Nilsson Strandell, 1906 – 1907
Kyrkoherde i Röke sedan 1893. Ansvarig för rivning av den gamla och bygget av den nya kyrkan.

Kyrkoherdar i Röke nya kyrka

1986 kyrkan 80 år. Kyrkoherde: Rune Gustafsson. Babyboom i Röke och tre gossar döptes: Anton, Fredrik och Johannes. 200 personer var närvarande.

1981 kyrkan 75 år Kyrkoherde: Per Warnholtz. Predikan: kontraktsprost Friedrich Eberhardt. Warnholtz påminde om att 4:e söndagen i advent under många år en gång i tiden varit en särskild högtid i Röke, som minne av kyrkans invigning. Närvarande var även Erik Sondén, som var kantor i Röke 1919 – 1939 och, som bildade den första kyrkokören 1925.

1956 kyrkan 50 år. Kyrkoherde: Gunnar Celander. Predikan: Kontraktsprost Albert Sjögren. Bland inbjudna gäster fanns kyrkoherde Strandells dotter, fd. lärarinnan Dikta Strandell och makarna Axel och Emilia Nilsson. Axel deltog i rivningen av gamla kyrkan 1905 och var vid två tillfällen när att sätta livet till under fallande murar. Han klarade livhanken men förlorade två spadar.

1953 revs kyrkstallarna De hade då legat på platsen, där idag redskapshuset står, i 150 år. Så sent som i början av 1930-talet var stallarna rastplats för ett 20-tal hästar under julottorna.

Jubileer och annat

Tornuret tillkom 1959 som en gåva från syskonen Petronella, Assarina och Nils-Peter Nilsson i Hulshult, allt tre födda på 1870-talet och avlidna under 1950-talet.

Den stora klockan skänktes av Hanna Nilsson i Harastorp, i samband med sonens Augusts död 1912. Inskriptionen lyder: ”Lova Herren i hans helgedom. Kommen, ty allt är redo”.

Gåvornas kyrka har ibland varit benämningen på vår helgedom. Genom donationsmedel och gåvor har genom åren en hel del inventarier införskaffats: kororgel och cembalo. Vidare ljuskronor, nattvardsilver, skrudar, kollekthåvar och altartavlor.

Under orgelläktaren hänger Series Pastorum-tavlor med namnen på församlingens kyrkoherdar sedan 1650. Här finns också ett minnesbrev över Karl XI med anledning av hans död 24 november 1697.

Orgeln kostade 1905 5600 kronor utöver byggkostnaden. Den har renoverats flera gånger. 1962 och 1993 var upprustningen omfattande och efter den senaste betraktades orgeln som ny.

Den praktfulla ekdörren i vapenhuset från 1200-talet representerar senromansk smideskonst av högsta klass. Den förevisades vid Baltiska utställningen i Malmö 1914 och var sedan på väg att försvinna in i något statligt sormuséum. Efter viss kamp fick rökeborna tillbaka sin ekdörr. Dörren satt i vapenhuset i den gamla kyrkan och kulhål i överstycket bär vittne om ofredstider.

Predikstolen från 1635 bär Christian IV:s monogram och texten runtom den lyder: ”Den som går genom dörren, han är en herde för fåren, för honom låser dörrvaktaren upp”. Runt baldakinen läses: ”Det är icke I, som skolan tala,utan det är eder Faders Ande, som skall tala i eder”. över dörren mot sakristian finns också Christian IV:s monogram med texten: ”Drag dina skor av dina fötter, ty rummet där du är uppå är heligt”.

Den gamla altartavlan från 1652 har sin plats bakom dopfunten. Den visar Jesus, som får fötterna ingjutna med nardusolja och torkade av Magdalenas hår. överstycket visar en bild av den törnekrönte Kristus och har inskriptionen: ”Se Guds lamm, som borttager världens synder”. Vänstersidan av altaruppsatsen visar Mose med Lagens tavlor och högersidan Johannes Döparen med Lammet. Inskriptionen nedtill lyder: ”Jesus Christi Guds Sons blod renar oss från alla synder”. De två nummertavlorna är från 1750-talet.

Korfönstret är utfört av en, tyvärr okänd, tysk glaskonstnär. Det föreställer Jesus på förklaringsberget med Mose och Elia och de tre lärjungarna Petrus, Jakob och Johannes. Längst ner hänvisas till Lukas 9:29-31: ”Under det att han bad, blev hans ansikte förvandlat, och hans kläder blev skinande vita. Och se, två män stodo där och samtalade med honom, och dessa voro Mose och Elia. De visade sig i härlighet och talade om hans bortgång, vilken han skulle fullborda i Jerusalem.

Kyrkans inventarier

Under 100 år har kyrkan vid flera tillfällen behövt renoveras. 1969 knackades den yttre putsen bort och ersattes med ny. Kyrkan målades nu vit mot att tidigare varit gul. Tio år senare utfördes inre målning av hela kyrkorummet och bänkarna. På 80-talet renoverades tornet, som läckte och 2004 lades nytt tak på både torn och kyrkobyggnad och kyrkan målades ytterligare en gång.

Renoveringar genom åren

Sedan Wilhem Flensburg någon gång på 1880-talet krävt kyrkans rivning hade ingen biskop visiterat Röke. Till invigningen anmälde efterträdaren Gottfrid Billing förhinder men 1907 blev det visitation i samband med att Alfred Knöös installerades som kyrkoherde. Efter detta hade ingen biskop vägarna förbi Röke under 56 år. 1963 besökte Martin Lindström församlingen, när Nils Ekedahl var kyrkoherde. Detta var den sista visitationen innan församlingen gick upp i Finja pastorat.

Biskopar i Röke

De väldiga gråstensmassorna från gamla kyrkan blev en stabil grund för den nya. Eftersom den nya ytan var större, schaktades, föga pietetsfullt, de närmsta kyrkan belägna gravarna bort och samma öde rönte ett under främre delen av kyrkan beläget gravkor. Sten till bygget levererades från tre stenbrott i trakten. Det visade sig att Pettersson var lika duktig att bygga nya kyrkor som han var hänsynslös att riva gamla och fjärde söndagen i advent 1906 kunde kyrkan invigas. Kyrkobygget kostade 49 000 kronor.

En ny kyrka

Eftersom 130 kyrkor mer eller mindre rutinmässigt rivits i Skåne under 1800-talet, förväntade sig kyrkorådet inga komplikationer, utan ingick till Kungl. Maj:t i november med en vördsam anhållan om rivningslov. Men dessförinnan hade man tecknat ett dåligt genomtänkt kontrakt med byggmästare Per Pettersson från Mellangrevie om rivning och nybyggnad. Riksantikvarien, som sannolikt tyckte att väl många medeltidskyrkor försvunnit, sände sitt ombud Otto Rydbeck till Röke, för att göra en bedömning. Rydbeck konstaterade att kyrkan stått i 700 år och troligen kunde stå lika länge till. Han var ingen vän av Pettersson och beskrev denne som ”den person, som antagligen rivit flest kyrkor i hela landet”. Rydbeck rekommenderade riksantikvarien att avstyrka rivning. Länstyrelsen utfärdade ett vite på 200 kronor (större delen av en arbetares årslön) om kyrkan revs. Strandell försökte stoppa rivningen. Man föreslog skadestånd och kontrakt att bygga om kyrkan men Pettersson gick inte att hejda; han hade ett kontrakt att följa och behövde inget nytt. Efter att hållit sig lugn i två veckor gick han till verket och bröt under våren 1905 ner helgedomen. När kyrkan i det närmaste var en stenhög kom beslut från Kungl. Maj:t, underskrivet av kronprins Gustaf, med tillstånd att riva. Vitterhetsakademien hade funnit att kyrkan ”saknade konst- och kyrkhistoriskt värde”. Detta trots riksantikvariens avstyrkande. Röke gamla blev den sista medeltidskyrka, som revs i Skåne.

Rivningsproblem

Det är nog möjligt att gamla kyrkan funnits kvar än idag, om rökeborna fått sköta denna angelägenhet i lugn och ro men starka krafter värkade för ett nybygge. Den myndige biskopen i Lund, Wilhelm Flensburg biskop 1866-1898, skall tre gånger kraftfullt ha deklarerat: ”Här skall byggas en ny kyrka!” Visiterande prostar agerade i samma anda. Man ansåg att kyrkan ”varken till utseende eller utrymme motsvarade sitt ändamål”. Pressade av detta och även stödda på en viss opinion inom församlingen tog kyrkorådets ledamöter, under ledning av kyrkoherde Per Nilsson Strandell, i maj 1904 beslutet att riva gamla kyrkan och bygga en ny.

Varför revs kyrkan?

Under 1800-talet var kyrkan föremål för flera ut- och ombyggnader.1816 utvidgades den med 9 alnar mot väster och klockan från 1400-talet flyttades upp i ett trätorn från den klockstapel på norrsidan, där den dittills hängt. Denna klocka kom att i ytterligare 100 år bli den enda, tills genom en donation 1912 den stora tillkom. 1833 byggdes koret ut och kyrkan rymde därefter gott om folk. Vid prostvisitation 1902 räknade man 350 sittande, ett antal brandmyndigheterna inte tillåter i vår nya helgedom. Så sent som 1890 fanns det omfattande planer på ombyggnad av kyrkan med bland annat nytt torn.

Den gamla kyrkan

Röke nya kyrka fyller 100 år men kyrkan som institution i bygden har troligen funnits i 1000 år. Den medeltida kyrkan, som revs 1905, restes i slutet av 1100-talet, sannolikt på plats, där det sedan halvtannat århundrade legat en träkyrka.