Och nog bär vi med oss flera fina uttryck som vi kan använda idag, när vi verkligen behöver se om vårt gemensamma ”hus”, d v s vår planet och varandra. Jag vill ju gärna dra mitt strå till stacken, och vara flitig som ett bi i en värld där ”Gud föder både bi som björn” (d v s i en rättvis värld).
För att vi ska känna denna lust att gå samman för vår underbara jord, så behöver vi känna både kärlek och tacksamhet. Låt våra hjärtan fyllas av både kärlek och tacksamhet för allt som ges oss i höstens skördetider! Trädgårdarnas äppleskörd blir till goda pajer att bjuda vänner på.
Och samtidigt som naturen förvandlas i gnistrande färger framför våra ögon för att sedan vissna och vila, så kan vi gå från tuva till tuva och plocka skogens röda guld och fylla våra lungor med hög frisk luft.
På nytt blir jag tacksam över vår allemansrätt och för de vackra skogar som får vara livsmiljö för små och stora varelser, för bär och svamp. Tack! Just nu vill jag lägga undan min oro, och tro på och tacka för att vi alla kommer dra vårt strå till stacken för att det ska fortsätta vara så även i framtiden!
Tack, kärleksfulle Gud, för dina rika gåvor och för din nåd som är ny varje morgon. Amen
Lotta
