I Kakuma ger LVF barn med funktionsnedsättning stöd att delta i skolan. Här får Mariam träning av arbetsterapeuten Collins Juma, som hjälper henne att förbättra rörligheten i höger arm.
Lyssna

Nyhet / Publicerad 18 februari 2026 / Ändrad 24 februari 2026

Sveriges röst och förtroendekapital är avgörande i en orolig tid

När biståndet reduceras till antingen verktyg för svenska intressen eller rent humanitärt stöd, försvagas Sveriges förtroendekapital – och därmed vår förmåga att försvara demokrati, mänskliga rättigheter och globala samarbeten. Det menar Act Svenska kyrkans chef Erik Lysén i sin kommentar till regeringens utrikesdeklaration.

Regeringen är i sin utrikespolitiska deklaration tydlig med att vi befinner oss i en brytningstid där inte minst USA:s agerande gör att globala spelregler och samarbeten utmanas på ett helt annat sätt än tidigare. Vi välkomnar att regeringen vill möta den här utvecklingen med ”klarsyn och handlingskraft”, stå upp för demokrati och internationell rätt och stärka relationerna med länder i andra delar av världen.

Samtidigt är det påfallande hur lite uppmärksamhet som ges till världen utanför Europa. Utvecklingsbiståndets betydelse för att stärka demokratiska krafter, hantera klimatförändringar och minska fattigdom nämns inte alls. Genom att inte som tidigare referera till det övergripande målet för Sveriges utvecklingsbistånd bekräftas bilden av att biståndet alltmer reduceras till å ena sidan säkerhetspolitiskt motiverat stöd till Ukraina och annat bistånd som gynnar svenska intressen direkt, å andra sidan humanitärt bistånd. 

Sverige har genom biståndet under lång tid byggt upp förtroendekapital och relationer med länder och demokratiska krafter i Afrika, Asien och Latinamerika. Dessa relationer spelar en viktig roll när Sverige vill stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter i en orolig värld. Tyvärr riskerar de att urholkas när biståndet till länder som Tanzania, Myanmar och Zimbabwe avvecklas. För att utveckla dessa relationer och partnerskap behöver Sverige både stärka handel, politiskt samarbete och långsiktigt bistånd, liksom stödja FN:s viktiga arbete i dessa regioner. 

Försvara arbetet för jämställdhet mot USA:s angrepp 

Det är bra att regeringen lyfter kvinnors och flickors rättigheter och egenmakt, liksom att biståndet ska bidra till allsidig sexualundervisning och åtgärder mot alla former av sexuellt och könsrelaterat våld . Tyvärr nämns inte det akuta hotet på detta område och mot global hälsa överlag. Att USA den 23 januari 2026 fattade beslut om att utöka den så kallade Global Gag Rule.

Utöver tidigare förbud mot att amerikanskt bistånd används för att utföra, remittera eller informera om säkra aborter omfattar den nu även program som anses främja ”genusideologi” och annat arbete för mångfald, jämlikhet och inkludering. Detta riskerar att drabba redan utsatta grupper som kvinnor, flickor och hbtqi+-personer. Detta gäller även om dessa aktiviteter finansieras med andra medel än från USA. 

Dessutom omfattas allt USA:s bistånd, inklusive det humanitära biståndet om inte särskilda avsteg beviljas. Beslutet innebär dessutom att organisationer som mottar amerikanskt bistånd måste följa dessa regler inom hela sin verksamhet. Därmed påverkas även verksamhet som finansieras av andra givare, inklusive Sverige.

Sverige har möjlighet att höja sin röst nu när USA fortsätter att försämra situationen för jämställdhet och för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i världen. 

Klimatfrågan märkligt osynlig 

De allt tydligare effekterna av klimatförändringarna är en central del av vår omvärld, med humanitära, politiska och säkerhetsmässiga följder. Samtidigt motarbetas det globala samarbetet för att minska utsläppen av framför allt auktoritära styren. Det är i det sammanhanget förvånande, och olyckligt, att regeringen lägger så liten vikt vid klimatfrågan i deklarationen – och att den lika viktiga, och sammanlänkade frågan om biologisk mångfald inte nämns alls.

Bra att situationen på Västbanken uppmärksammas särskilt  

Vi välkomnar att regeringen ser allvaret i den terror som extremistiska bosättare utsätter palestinsk civilbefolkning för och att Sverige driver på för sanktioner mot bosättare och ministrar i Israels regering. Den illegala bosättningspolitiken drabbar hela civilbefolkningen på Västbanken och inte minst de palestinska kristna, som är få till antalet men spelar en betydande roll i samhället. I det land där kristendomen föddes får de kristna nu allt svårare att leva.

Den israeliska bosättningspolitiken är inte enbart ett resultat av två extremistiska ministrars framfart utan en policy som hela den israeliska regeringen bär ansvar för. Act Svenska kyrkan vill se att Sveriges regering använder ytterligare diplomatiska, juridiska och ekonomiska verktyg för att skydda palestinska samhällen och försvara internationell rätt. Exempel på sådana verktyg är att frysa handelsavtalet mellan EU och Israel samt att införa ett förbud mot handel med bosättningarna. Ett sådant förbud är inte bara nödvändigt, det är Sveriges folkrättsliga skyldighet enligt den internationella domstolen ICJ:s rådgivande yttrande från juli 2024. 

Viktigt omnämnande av religions- och övertygelsefrihet 

Vi välkomnar att regeringen lyfter fram situationen för olika religiösa och etniska grupper i Syrien och vill också uppmärksamma att nuvarande regering, till skillnad från den tidigare, genomgående har lyft religions- och övertygelsefrihet i sina utrikesdeklarationer. Denna prioritering är betydelsefull. Tyvärr ställs religionsfrihet ofta mot andra rättigheter, och vi välkomnar att regeringen tydligt anger att arbetet för religionsfrihet är en integrerad del av Sveriges arbete för mänskliga rättigheter. 

Civilsamhället: viktig kraft i utrikespolitiken 

Slutligen ställer vi oss frågande till varför regeringen inte någonstans nämner civilsamhällets betydelse – varken i relation till biståndet eller i ett bredare sammanhang som kraft för fred, demokrati och internationellt samarbete. Vi uppmanar regeringen att beakta denna stora sektors bidrag i olika delar av världen – som genomförare, röstbärare och mobiliserande kraft för gemenskap och engagemang.

Utrikes-och försvarsfrågorna är en av väljarnas viktigaste frågor inför valet, och stödet för ett generöst bistånd är fortsatt högt. I den brytningstid vi befinner oss i finns stora möjligheter för Sverige att tillsammans med andra ta ledarskap för demokrati och en regelbaserad världsordning.