Trycket mot jordens fattiga är i dag större än någonsin. Krig och humanitära kriser, fler människor än tidigare som hungrar och en klimatkris som slår sönder försörjningsmöjligheter för många. Allt detta händer på en gång.
En viktig, men ofta bortglömd, orsak är att många länder kämpar med stora skulder. Pengar som hade kunnat användas till samhällsbyggnad och klimatarbete går i stället till räntebetalningar. I afrikanska länder går i genomsnitt mer än hälften av statens intäkter till att betala av lån. För utvecklingsländerna som helhet är siffran mer än 40 procent. Det leder till nedskärningar i vård och utbildning. Samtidigt skärs biståndet ner av stora aktörer.
Skuldkrisens orsaker varierar mellan länderna. Gemensamt är att den bottnar i ett internationellt systemfel: Det saknas regler och mekanismer som balanserar de risker som bärs av långivare och låntagare, och dagens system tenderar att förstärka den negativa spiralen för länder som lever i djup fattigdom, snarare än att uppmuntra till ansvarsfull utlåning och upplåning.
Vi välkomnar den globala kampanj som en rad kristna samfund och organisationer driver under hela 2025. Nu inleder vi gemensamt kampanjen i Sverige, under rubriken Vänd skuld till hopp.
Kampanjen sker under ett så kallat jubelår. I biblisk tradition var jubelåret en tid för rättvisa, då förslavade människor befriades och skulder skrevs av.
Idag uppmärksammas jubelåret i kristenheten som tid för omvändelse, fördjupning och ett tillfälle att leva ut det kristna vittnesbördet med ny kraft. I sitt brev inför Jubelåret 2025 skrev påve Franciskus: ”Om vi verkligen vill bereda väg för freden i världen måste vi sträva efter att avskaffa de yttersta orsakerna till orättvisorna, då måste vi efterskänka orättfärdiga skulder”.
I den namninsamling som är kampanjens kärna efterlyser vi skuldlättnader, men vi vill framför allt peka på behovet av en reformering av systemet för att hantera internationella skulder, så att nya kriser kan undvikas.
I Sverige lyfter vi särskilt skuldfrågans betydelse för fattiga länders möjlighet att hantera klimatförändringarna. Vi vill, precis som den nye påven Leo XIV uttrycker det, att detta jubelår blir ett hoppets år.
Vårt gemensamma engagemang i skuldfrågan är ett uttryck för den kristna, ekumeniska enhet som kyrkorna i Sverige verkat för i 100 år, och som vi i år uppmärksammar under temat ”Tid för Guds fred”. Vi vill därför gemensamt uppmana svenska och internationella beslutsfattare att agera med mod och medkänsla och ta till sig kampanjens budskap.
Redan i slutet av juni har Sverige en chans att bidra till förändring när FN:s fjärde konferens om utvecklingsfinansiering hålls i Sevilla. På bordet ligger förslag som syftar till att ta fram bestämmelser för att hantera och förebygga ohållbara skulder, inom ramen för FN som neutral hemvist.
Vi hoppas att församlingar och engagerade medlemmar vill skriva under uppropet och sprida kampanjens budskap. Tillsammans kan vi vända skuld till hopp!
Sveriges kristna råds presidium:
Martin Modéus, ärkebiskop Svenska kyrkan, ordförande Sveriges kristna råd
Anders Arborelius, biskop Stockholms katolska stift
Benjamin Atas, ärkebiskop Syriskortodoxa kyrkan
Karin Wiborn, kyrkoledare Equmeniakyrkan
Sofia Camnerin, generalsekreterare Sveriges kristna råd