Benämningen Prästlönetillgångar härstammar från medeltiden då den skapades för att avlöna prästerna. Det var då vanligt att mark skänktes till kyrkan för att församlingsprästen skulle kunna försörja sig själv och sin familj.
Prästlönetillgångarna är i dag en stiftelselik egendom som Svenska kyrkan har rätt att använda avkastningen från, och som stiften fått i uppdrag att förvalta inom respektive stift. Kyrkoordningen reglerar hur tillgångarna skall förvaltas – på ett effektivt sätt och ändamålsenligt samt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar.
”Prästlönetillgångarna ska förvaltas så att andlig, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet balanseras. Tillgångarna ska därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Förvaltningen
ska vara ändamålsenlig och resurseffektiv. [...]”
(Kyrkoordningen, 46 kap. 3 §)
”[...] Förvaltningen ska värna och främja flera värden samtidigt, såsom andliga värden, biologisk mångfald, kulturmiljö, klimatnytta, ekosystemtjänster i övrigt, social välfärd och uthållig totalavkastning.”
(Kyrkoordningen, 46 kap. 8 §)
Syftet med innehavet är ”att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse” (lagen om Svenska kyrkan, 9 §). Av den vinst som årligen delas ut, går hälften till andelsägande församlingar och pastorat och används där bland annat till gudstjänster, diakoni och barnverksamhet. Den andra hälften bidrar till finansieringen av det kyrkliga utjämningssystemet, som är till för att alla församlingar ska ha möjlighet att fullgöra sin grundläggande uppgift.
Prästlönetillgångar finns i alla tretton stift i Sverige och består av fonder, jord- och skogsfastigheter.
Prästlönetillgångar i Visby stift
7 500 ha skogsmark
2 000 ha jordbruksmark
1 000 ha övrig mark
Markinnehavet i Visby stift har anor från den tidigaste kristna tiden och består till stora delar ännu idag. Förvaltningen innebär ett omfattande ansvar och grundas, som en del av Svenska kyrkan, i tron på att med bästa förmåga ta hand om det som anförtrotts oss.
Markinnehavet är uppdelat på drygt 100 fastigheter, från Sundre i söder till Fårö i norr. På grund av prästlönetillgångarnas ursprung, när markens syfte var att försörja socknens präst, finns det ofta mark i varje socken på Gotland. Förutom ren markförvaltning ingår även fastigheten Priorn 2 i Visby innerstad, där Biskopsgården och Kapitelhusgården ligger. Byggnaderna hyrs ut till Visby stift respektive Kapitelhusgården i Wisby AB.
Det samlade marknadsvärdet beräknas uppgå till ca 410 mnkr. Omsättningen är ca 10 mnkr och resultatet brukar variera mellan 3-4 mnkr. På grund av förvaltningsreglerna (lagen om Svenska kyrkan, 9 §) som säger att endast avkastningen (det vill säga hyres- och arrendeintäkter, netto från skogen samt fondernas avkastning) får delas ut, hamnar det utdelningsbara resultatet på cirka 2,5-3,5 mnkr/år. Hur stor del av resultatet som får konsolideras regleras i Kyrkoordningen, som anger att huvuddelen av det utdelningsbara resultatet ska delas ut. Avkastningen går tillbaka in i den kyrkliga verksamheten och fördelas enligt andelstal till pastoraten och församlingar på ön.
Läs mer om Egendomsnämden och förvaltningens arbete nedan.