Lyssna

Fastigheter och kulturarv

Svenska kyrkan ansvarar för den största sammanhållna delen av det svenska kulturarvet. I ett internationellt perspektiv är Sverige unikt med sitt stora antal välbevarade kyrkobyggnader och inventarier som når över mer än tusen år.

De 3400 kyrkobyggnaderna är ett levande kulturarv som dagens generationer ärvt från tidigare generationer och som vi har i uppgift att förvalta inför framtiden. Till detta levande kulturarv hör kyrkobyggnader, kyrkorum, inventarier, kyrkogårdar samt miljön kring kyrkan. Inte minst det immateriella kulturarvet, som levandegörs genom ett oavbrutet gudstjänstfirande genom generationer.

Kyrkornas kulturhistoriska värden ska vårdas och underhållas så deras utseende och karaktär inte förvanskas. Som en följd av detta har Svenska kyrkan rätt till viss ersättning från staten, i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena.

De gotländska kyrkorna 
Är en del av detta kulturarv och vem kan väl beskriva det bättre än Gunnar Svahnström som skrev om Gotlands kyrkor, 1966.

- Gotlands många välbevarade medeltidskyrkor, deras arkitektur, skulptur och måleri, har gjort ön till ett lockande konsthistoriskt strövområde för forskare och lekmän från såväl Sverige som utlandet.

En sådan koncentration av märkliga kulturminnen möter man eljest knappast på dessa nordliga breddgrader. Monumentens mångfald och påkostade utförande har sin grund i det välstånd som Gotland upplevde under äldre medeltid. Att kyrkorna under de följande århundradena skonades från mera omfattande förändringar berodde framför allt på deras goda tekniska utförande men också på bristande resurser till följd av den ekonomiska tillbakagång som satte in redan under medeltiden.

Denna ledde i vissa fall till att församlingar upphörde att existera och att deras kyrkor lades öde, men det hörde till undantagen. Mest kännbar blev den ekonomiska krisen för Visbys kyrkor, av vilka alla utom en lämnades att förfalla, men där spelade också reformationens följdverkningar en ödesdiger roll.

Kyrkorna speglar i sin arkitektur och inredning skiftningarna i Gotlands historia. För att förstå den kyrkliga konsten är det därför nödvändigt att ha kännedom om öns politiska och ekonomiska historia, vilken endast delvis sammanfaller med det nuvarande moderlandets.

Gotlands 92 bevarade medeltidskyrkor är ett oskattbart kulturarv som måste bevaras och ständigt vårdas. Mycket av arbetet görs i samarbete med Samfälligheten Gotlands kyrkor. Här finns en förteckning över Gotlands kyrkor och församlingsindelning som utgör Visby stift. Församlingsindelning 2018 

Samfälligheten Gotlands kyrkor

Gotlands 92 bevarade medeltidskyrkor är ett ovärderligt kulturarv som måste bevaras och ständigt vårdas. 1984 bildades Samfälligheten Gotlands kyrkor för detta ändamål.

Gotlands kyrkohistoriska sällskap

Gotlands kyrkohistoriska sällskap bildades 2009. Syftet är att väcka intresse för kyrkohistoriska studier. 

Kyrkoantikvarisk ersättning

Enligt 4 kap 16 § i kulturminneslagen har Svenska kyrkan rätt till viss ersättning från staten, för kulturhistoriska motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av kyrkliga kulturminnen.

Projektrapporter

Här finner ni de projektrapporter som är genomförda av Visby stift inom ämnesområdet kyrkligt kulturarv.

Kyrkobeskrivningsprojektet

Svenska kyrkans församlingar och pastorat förvaltar tillsammans det som ofta beskrivs som Sveriges största sammanhållna kulturarv, något vi med stolthet lyfter fram.