Foto: Syster Diesel

Hållbarhet

Vantörs församling strävar efter att ha ett miljötänk i alla sina verksamheter och är nu godkända för Svenska kyrkans miljödiplomering fas 3.

Vantörs församlings miljöarbete

Sedan 2012 har Vantörs församling aktivt och målmedvetet arbetat med hållbarhetsfrågorna. 2014 blev vi miljöcertifierade, steg 1, 2016 och 2018 tog vi steg 2. Vi blev diplomerade i miljöcertifieringen steg 3 år 2021. Det här gör vi rent kontret: 

Sopsortering

Vi sorterar papper, mjuk- och hårdplast, metall, papp, glas, batterier. 

Inköp

Alla inköp skall bygga på miljömässiga och rättvisemärkta rekommendationer. Vi gör våra inköp från företag som är miljöcertifierade.

Mat

Vi väljer alltid ekologiskt, gärna KRAV-märkt, fairtrademärkt, rättvisemärkt när det finns. Vi serverar enbart vegetariska alternativ och detta gäller även vid personalkonferenser.

Resepolicy

Vi reser i första hand med tåg. Om det inte är möjligt med buss och i undantagsfall taxi och då väljer vi miljötaxi. Flyger endast då det tidsmässigt inte är möjligt att resa med tåg.

Kapitalplaceringar

Placeringarna följer följande kriterier: Miljö och klimat, anställdas arbetsvillkor och rättigheter, mänskliga rättigheter och affärsetik.

Kollekt

De kollekter som församlingen beslutar över går enbart till projekt och organisationer som följer vår egen vision och policy.

Vår vision

Guds närvaro i allt levande ger oss kristna ett särskilt ansvar för hela skapelsen. Vantörs församlings liv och verksamhet genomsyras av den kristna trons helhetssyn mellan andlighet och hållbar utveckling för mänskligheten och hela ekosystemet. I församlingen har vi tillsammans ansvar för vår planet och verkar för en rättvis fördelning av jordens resurser lokalt och globalt.

Policy

Vantörs församlings vision innebär ett löfte om ständig förbättring av hela vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv. Det innebär att vi alla tillsammans bidrar till att FN:s globala mål i Agenda 2030 nås.

Vi gör det genom att:

  • församlingens engagemang för miljö, etik och rättvisefrågor är en inspiration och förbild i alla våra möten och handlingar.
  • miljöansvaret går som en grön tråd genom alla verksamheter, från våra gudstjänster och vår mission till samtliga inköp av varor och tjänster.
  • miljöansvaret är en tydlig del i alla beslut, på samtliga nivåer.
  • medarbetare, förtroendevalda och församlingsbor arbetar tillsammans med den hållbara utvecklingens fyra dimensioner, den ekologiska, sociala, ekonomiska och andliga, för en frisk jord och för rättvis fördelning av resurser som vatten, mat,
    bostad, trygghet och hopp.
  • Vi strävar efter och arbetar för en hållbar utveckling i vårt samarbete med samhällets institutioner, andra organisationer och samarbetspartners.
  • Miljöarbetet är präglat av tydlighet och hög trovärdighet i all kommunikation.
  • Församlingens miljöarbete och strävan efter en hållbar utveckling följer aktuell lagstiftning, de svenska miljömålen och FNs globala mål från 2015.

Ett värdedrivet hållbarhetsarbete

Guds närvaro i allt levande ger oss kristna ett särskilt ansvar för hela skapelsen.
Vantörs församlings liv och verksamhet genomsyras av den kristna trons helhetssyn på andlighet och hållbarhet. Församlingen vill ta ansvar för vår planet och verka för en rättvis fördelning av jordens resurser.

Gudstjänsten i Vantörs församling är ofta ganska välbesökt, men än mer välbesökt är kyrkkaffet. Samlingen runt borden är en brokig gemenskap och en del av församlingens hållbarhetsarbete. Det som började som ett engagemang i miljöfrågor är numera en del av ett större engagemang för hållbarhet.
I vår lilla del av världen vill vi bidra med det vi kan. Runt borden sker möten som vi tror bidrar till åtminstone tio av de globala målen. 

Varför engagerar sig Vantörs församling i hållbarhetsfrågor? Frågan kan ses som onödig, för svaret skulle vara självklart utifrån förvaltartanken, och kanske lite provocerande om man har uppfattningen att vi inget kan påverka eller att hållbarhetsfrågorna är överdrivna, i alla fall den del som handlar om klimatet.
Kan de olika förhållningssätten ha med vår gudsbild att göra?

Jag lyssnade på Carina Sundberg, stiftsteolog i Linköping, Henrik Grape, senior rådgivare i klimat och skapelsefrågor för kyrkornas världsråd och Dag
Hedin, projektledare i hållbar utveckling i Luleå stift som samtalade om Svenska kyrkans roll i hållbarhetsarbetet och de lyfte fram två bilder:

Den ena är den hierarkiska gudsbilden där Gud står över oss människor och vi människor står över den övriga skapelsen. Den gudsbilden kan ge för handen att vi kan luta oss tillbaka och vänta på att Gud kommer att ingripa och ställa allt tillrätta.

Den andra är att Gud finns med och verkar inifrån skapelsen. Denna tanke går hand i hand med tanken om att vi är Guds medskapare.

Det handlar också om människosyn. I Bibeln finns många bilder av människans plats i skapelsen. Nästan till ett gudaväsen är hon skapad enligt Psaltaren. Hon ska uppfylla jorden och lägga den under sig och det är människan som namnger och därigenom ordnar skapelsen i 1:a Mosebok. Som människor så har vi ett stort och grundläggande ansvar. Det kan kännas som ett enormt ansvar, nästan hopplöst, men om vi tillsammans har försatt oss i situationen och tillsammans har ansvaret, så kan vi också tillsammans hjälpas åt att vända om.

I tron kan vi hämta kraft, engagemang och hopp. Vi behöver en värdedriven uppfattning om varför vi ska gå vidare och i detta har religioner en betydande påverkan. I vår församling är arbetet tillsammans med andra samfund därför också en del av vårt hållbarhetsarbete. De som drabbas värst av klimatförändringarna är de som redan lever i fattigdom och utsatthet, exempelvis i låglänta områden, områden som ofta drabbas av naturkatastrofer och extremt väder samt även de som lever i arktiska områden. Därför är det viktigt att vi i vårt hållbarhetsarbete stödjer organisationer som Act Svenska kyrkan.

Det är inte bara ur försörjningssynvinkel som vi behöver värna miljö och klimat. Att människor tvingas flytta från de platser där man levt i tusentals år, handlar inte enbart om att få mat för dagen. Att tvingas ryckas upp ur den miljö där inte bara man själv, utan många, många generationer levt före en själv, skapar en otrygghetskänsla och utanförskap som i förlängningen riskerar allas vår fred och säkerhet.

Finns hopp? Ja, om vi blickar bakåt så har mänskligheten stått inför till synes omöjliga scenarion tidigare i världshistorien men lyckats vända och gå vidare med ny kunskap och nya möjligheter. Så när vi ses i kyrkan, i gudstjänsten, runt kaffeborden eller till sopplunchen är vi del av ett hållbarhetsarbete där vi tar ansvar och bidrar till en bättre framtid!

Helena Inghammar, fd kyrkoherde i Vantörs församling