Skulder bromsar utveckling och klimatomställning

Vänd skuld till hopp

I Etiopien går i år två tredjedelar av statens inkomster till räntor. Det betyder mindre pengar till skola och sjukvård – sådant som är avgörande för ett lands utveckling. Och situationen ser likadan ut i många låginkomstländer.

- Detta är ett jättestort problem. Skulderna påverkar möjligheterna till utveckling i de här länderna väldigt mycket, berättar Gunnel Axelsson Nycander, policyhandläggare på Svenska kyrkan.

Samtidigt förstärks skuldkrisen av klimatkrisen: av 62 länder som är mest utsatta för klimatförändringar befinner sig 59 i eller nära en skuldkris. Länder som Pakistan, som drabbas av översvämningar som förvärras av klimatkrisen, tvingas låna ännu mer för att hantera katastrofer. Dessutom ges 70 % av allt klimatstöd som lån med kommersiella villkor.

- Ska vi lösa klimatkrisen kan vi inte samtidigt tvinga länder att betala räntor i stället för att förbereda sig för klimatförändringarna, säger Gunnel.

Tidigare låg skulder främst hos länder i Västvärlden, Världsbanken och IMF. Idag är privata banker och Kina de största långivarna.

- Privata banker kan strunta i hur illa situationen är, de fortsätter att kräva betalning. Det är ett orimligt och orättvist system.

Den sortens skuldsanering som finns för privatpersoner i Sverige finns inte för länder i skuld.

- Idag läggs hela bördan på medborgarna i de fattiga länderna – det är en enorm obalans.

Det finns inga globala regler som fördelar ansvar mellan långivare och låntagare.

- Det kommer att behövas politiska beslut och de besluten kommer bara att tas om politikerna känner att det finns ett tryck i den här frågan, menar Gunnel.

Kedja av händelser
Skuldkrisen har flera orsaker. Efter finanskrisen 2008 flödade kapitalet globalt och räntorna var extremt låga, vilket ledde till ökad belåning. När covid-19 slog till ökade kostnaderna för sjukvård och sociala stödåtgärder. Därefter utbröt kriget i Ukraina och matpriserna steg kraftigt globalt.

- Det här är en kedja av händelser som länderna själva haft liten kontroll över, förklarar Gunnel.

Vidare berättar hon att tidigare skuldavskrivningar visade sig ge stora förbättringar i form av avskaffade skolavgifter, fler elever och fler lärare.

- När man skrev av skulder i början på tjugohundratalet så användes de pengarna väldigt ofta till investeringar i skolor.

Nu vill kampanjen skapa samma möjlighet igen.

Kampanjen Vänd skuld till hopp vill:

• Åtgärda orättvisa och ohållbara skulder.
• Förebygga nya kriser med rättvisa regler för lån.
• Skapa en FN-ledd skuldhantering
• Ge klimatfinansiering som bidrag, inte lån.

Vad du kan göra:

• Skriva under namninsamlingen.
  www.svenskakyrkan.se/act/kampanj/vand-skuld-till-hopp
• Dela info i sociala medier, följ Act Svenska kyrkan
• Prata om frågan hemma/på jobbet/med vänner – öka medvetenheten.
• Fråga politiker om vad de gör:  ”Det är så pass ovanligt att medborgare hör av sig – när någon gör det så märker politikerna det,” säger Gunnel.

Kyrkans roll
Kampanjen Vänd skuld till hopp startade inom den katolska kyrkan med koppling till jubelåret 2025. Tidigare Påve Franciskus stöttade initiativet och Vatikanen har beställt en rapport från ledande ekonomer. I Sverige drivs kampanjen av Act Svenska kyrkan, Diakonia, PMU, Svenska missionsrådet och kyrkorna i Sveriges kristna råd Vänd skuld till hopp.

För kyrkans internationella partners är vetskapen om att människor i Sverige engagerar sig en viktig signal om solidaritet: ”Det sänder en signal att de inte är bortglömda”, säger Gunnel.

Bildtext

Pakistan, ett land som är hårt drabbat av klimatförändringar, befinner sig liksom många andra länder i en skuldkris. Förödande översvämningar drabbade Pakistan under 2022 till följd av extremt kraftiga monsunregn i kombination med smältande glaciärer. Uppemot en tredjedel av landets yta låg en tid under vatten. Konsekvenserna av förödelsen kvarstår än i dag. Men samtidigt som Pakistan skulle behöva bygga upp större beredskap för att hantera framtidens utmaningar går i stället enorma mängder pengar till att betala av skulder till andra länder.