Ostlänken är en cirka 16 mil lång ny dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping som ska öppna för trafik 2035. Byggnationen är påbörjad på delar av sträckan, medan andra delar fortfarande är under planering. En delsträcka passerar Tystbergabygdens församling och berör därmed en av Prästlönetillgångarnas, PLT:s, skogsfastigheter i Strängnäs stift. Idag växer sig granskogen hög på området, men så har det inte alltid sett ut.
- Förr var detta en öppen och solig plats med söderläge och här fanns gott om beteshagar, berättar Annica Ramström, från Arkeologgruppen som inventerar och gräver ut området på uppdrag av Länsstyrelsen Sörmland.
Enligt Kulturmiljölagen måste områden där ny väg eller järnväg ska anläggas inventeras för att skydda viktiga natur- och kulturvärden. Under sex veckor i slutet av sommaren 2025 grävdes därför området Nya och Gamla Utterö, Stora och Lilla Långbro och Tystberga by ut av Annica Ramström och hennes arkeologkollegor. De har dokumenterat fornlämningar, bland annat gamla torp och backstugor varav några som varit i kyrkans ägo under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet.
– De flesta torpare på den tiden arrenderade sitt ställe av närliggande storgårdar och de betalade genom att göra dagsverken på gården. Men kyrkans torp beboddes främst av dem som inte hade möjlighet att försörja sig på det sättet. Det var kyrkans sätt att hjälpa de mest utsatta, berättar Annica.
Hon är också etnolog och intresserar sig för hur människorna levt på platsen. Att försöka förstå det är lite av ett detektivarbete, ett pussel som läggs med hjälp av gamla husförhörsprotokoll, skatte- och mantalslängder och sockenbeskrivningar.
– Allt det här ryms inte i rapporten till Trafikverket, men det är ändå en viktig historia som tidigare inte intresserat så många forskare. Vår dokumentation är en slags basforskning som framtida forskare kan jämföra sitt material emot.
– De vi nu samlar in säger något om hur samhället fungerade förr när det fanns ett större kollektivt ansvar för varandra i en bygd, säger Annica som också föreläser om medeltids- och historisk landsbygdsarkeologi.
Det utgrävda fornminne som tydligast är kopplat till kyrkan i Tystberga är torpet Nysätter. Där syns stengrunden efter en liten ryggåsstuga, cirka fyra meter bred med två kamrar, där en spis stått i ena hörnet. På platsen har arkeologerna funnit spår av ett vårdträd, en fläder, och brännässlor som vittnar om höga fosfater i marken på grund av tidigare odling och gödsling.
– Vi har funnit en mängd föremål, som porslin- och glasskärvor, fotogenlampor, knivar, skålar och mynt. Så även om de var fattiga så hade de ungefär samma saker som de rika, bara mycket färre och enklare föremål.
Fynd som ett nålbryne och en eventuell saxslip samt mängder av knappar tyder på att någon i Nysätter sysslat med sömnad, kanske för återbruk av plagg.
– Allt det här väcker stort intresse, inte minst hos hembygdsföreningar. Det är en slags mikrohistoria som vi hittar bland stenarna här ute i skogen, en tacksam miljö för att förstå och få bättre kunskap om hur människor levt här och vilka sammanhang som formade dem, säger Annica.
Föremålen lämnas antingen till Historiska muséet eller Sörmlands museum, det är Riksantikvarieämbetet som beslutar hur fynden fördelas. Efter att allt av värde är insamlat, och det är dokumenterat exakt var föremålen upphittats, kommer platsen att markberedas. Där torpet Nysätter stått kommer fundament att gjutas för den nya järnvägen.
Miriam Arrebäck