Solen skiner in genom ett vackert kyrkfönster i färgat glas som avbildar Jesus och ett helgon.
Foto: Magnus Aronson

Kyrkor som kulturarv

Många människor känner starkt för kyrkorummet och kyrkobyggnaden. Det är viktigt att den finns där och att den vårdas.

På många orter är kyrkan den äldsta byggnaden, den är betydelsefull. Tillsammans med kyrkogården utgör den en sammanhållande symbol för kontinuiteten i samhället. Riksdagen har fastslagit att de kyrkliga kulturvärdena är en angelägenhet för hela samhället och svenska folket. Dessa kulturhistoriska värden ska vårdas och underhållas så att deras utseende och karaktär inte förvanskas. Därför ställs höga kvalitetskrav på reparationer, vård, underhåll och förändringar.

Den grundläggande principen är att ingrepp ska vara reversibla och att Svenska kyrkan och kulturmiljövården i dialog ska söka lösningar som balanserar bevarande med förändringsbehov. Det kyrkliga kulturarvet är ett levande kulturarv – som ska vårdas, bevaras och, inte minst, utvecklas.

Det kyrkliga kulturarvet – det största sammanhållna kulturarvet

I ett internationellt perspektiv har Sverige som få andra länder ett stort antal välbevarade byggnader med tillhörande inventarier från en period om mer än 1 000 år. De 3 400 kyrkobyggnaderna är ett levande arv som vi ärvt av tidigare generationer och som det nu åligger oss att förvalta för framtida generationer. Till detta levande arv hör inte bara byggnaden och rummet utan många gånger även en kyrkogård och en omgivande miljö samt det oavbrutna gudstjänstbruket.

Samhällets stöd viktigt

I samband med att relationen mellan Svenska kyrkan och staten förändrades år 2000 gjordes en långsiktig överenskommelse mellan staten och Svenska kyrkan. Svenska kyrkans församlingar och pastorat äger och förvaltar sedan år 2000 det kyrkliga kulturarvet. För detta får Svenska kyrkan kyrkoantikvarisk ersättning. 

Den kyrkoantikvariska ersättningen är ett stöd till, och en kompensation för, det ansvar som Svenska kyrkan tar för kyrkobyggnaderna genom skyddet i kulturmiljölagens fjärde kapitel. Ersättningen ska täcka kulturhistoriskt motiverade merkostnader i samband med vård och underhåll.

Det statliga stödet räcker inte

Den kyrkoantikvariska ersättningen är mycket betydelsefull för möjligheten att förvalta det kyrkliga kulturarvet. Men den utgör endast en knapp fjärdedel av de totala kostnaderna för underhåll och investeringar. Resten står Svenska kyrkans medlemmar för.

Kontakter i Strängnäs stift:

maria.lantto@svenskakyrkan.se, tfn 0152-234 73 och
dag.forssblad@svenskakyrkan.se, tfn 0152-234 65, är stiftsantikvarier i Strängnäs stift.

Maria och Dag bistår församlingarna i stiftet med kunskap och råd i kyrkobyggnadsfrågor och stödjer dem i dialogen med länsstyrelsen när förändringar planeras.