I Näshulta socken ligger Vidökna. Här ska stiftet undersöka vad ett hyggesfritt skogsbruk innebär i praktiken. I stället för att använda traditionella skogsbruksmetoder och efterföljande plantering bygger arbetssättet på att successivt ta ut enstaka träd eller mindre grupper. Skötseln anpassas efter markens beskaffenhet och områdets läge, om det är torrt eller fuktigt, ljust eller skuggigt. Målet är en skog med variation i trädslag och åldrar.
- Vi vill gärna prova nya metoder att bruka skogen. För oss är det viktigt att vara lyhörda och ta till oss nya rön. Inte minst eftersom stiftet ska ta hänsyn till många aspekter av hållbarhet. Då behöver vi också prova oss fram och se effekterna av alternativa metoder, säger Petra Odén, egendomsförvaltare på Strängnäs stift.
Vidökna lämpar sig väl som försöksområde tack vare sin variation. Här växer både ungskog, gallringsskog och äldre bestånd. Gran, tall och lövträd står sida vid sida och markförhållandena skiftar mellan olika delar av fastigheten. Här har Strängnäs stift beslutat att skogen ska brukas hyggesfritt.
Martin Strandberg är vd på Häradskog som har det praktiska uppdraget att förvalta stiftets skogsinnehav.
- I Vidökna har vi allt som behövs för att prova nya metoder. Ska man arbeta hyggesfritt krävs just variation både i åldrar och olika trädslag, säger Martin.
Skogen som aldrig kalhuggs
Hyggesfritt skogsbruk innebär att marken hela tiden är trädbevuxen. Enligt Skogsstyrelsens definition innebär det att marken alltid är trädbevuxen, inga kalhyggen alltså. I stället plockas enstaka träd eller mindre grupper ut, vilket ger utrymme för nya träd att växa upp i skuggan av de äldre. På så sätt skapas en så kallad skiktad skog, där träd i olika höjd och ålder samsas på samma yta.
Resultatet blir en mer varierad och ofta mer motståndskraftig skog. Samtidigt minskar behovet av återkommande åtgärder, även om skötseln fortfarande kräver aktiva val, inte minst för att undvika att ett trädslag tar över.
En central del i arbetet är att skapa en bra balans mellan olika trädslag. I Vidökna är målet en jämn fördelning mellan tall, gran och lövträd.
- Men det är inte bara en fråga om en viss andel, det är en fråga om att rätt träd ska stå på rätt mark, säger Martin.
Tall trivs bäst på torrare marker med mycket ljus. Gran klarar skugga bättre och växer gärna på fuktigare mark. Lövträden bidrar med variation och gynnar många arter.
Ett återkommande argument för hyggesfritt skogsbruk är dess motståndskraft. Skogar med blandade trädslag och åldrar klarar ofta stormar, torka och skadeangrepp bättre än ensartade bestånd.
Gran är en så kallad sekundär art, som kan etablera sig under andra träd. Tall och många lövträd är däremot pionjärarter och behöver mer ljus. Om skogen blir för tät riskerar granen att dominera, vilket kan ge både ekologiska och ekonomiska problem, inte minst genom ökad risk för granbarkborre.
För att styra utvecklingen används bland annat så kallad skärmställning, en gles trädbildning lämnas kvar som skyddar och samtidigt släpper igenom ljus till nya plantor.
Vidökna – en skog med lång historia
Att just Vidökna valts ut handlar dels om storleken på fastigheten, dels om det varierade landskapet. Totalt omfattar fastigheten 600 hektar mark, varav 450 produktiv skogsmark.
Vidökna är ingen orörd skog. Tvärtom har den, liksom många andra skogar i Sverige, brukats under lång tid. Det är en del av vad som gör platsen särskilt intressant som försöksområde. På fastigheten finns också en prästgård och en scoutstuga vilket gör området till mer än bara skog, det är en plats där människor kan vistas och uppleva naturen.
Nyligen har de första åtgärderna genomförts. På fyra platser nära vägar har uttag gjorts motsvarande cirka 20–30 procent av tillväxten. Syftet är att skapa ljusinsläpp och ge unga träd möjlighet att etablera sig. Skogen ska i så stor utsträckning som möjligt föryngra sig själv genom att frön sprids från kvarvarande träd och nya plantor etableras där förutsättningarna är goda. I vissa fall kan kompletterande plantering behövas.
- Det tar åtminstone fem år innan vi kan börja se hur ny växtlighet etableras och utvecklas. I Vidökna ser vi mer till enskilda träd jämfört med den traditionella metoden att se till hela bestånd. Här finns goda möjligheter att samla erfarenheter som kan användas på andra håll, säger Martin.
Tid och tålamod
Att ställa om till hyggesfritt skogsbruk är inget snabbt projekt. Till en början handlar det om att bygga upp skogens struktur. Under den perioden är de ekonomiska intäkterna begränsade. Men samtidigt minskar kostnaderna, eftersom behovet av plantering och röjning är mindre.
I Vidökna har nu de första stegen tagits i ett arbete med långa perspektiv. Kanske kommer det att bidra till en förändrad syn på skogsbruk i framtiden.
- Det finns få liknande projekt i Sverige, särskilt i denna skala. Jag är stolt att få jobba med stiftets försöksområde här i Vidökna, avslutar Martin.
Toppbild: Rickard Kärnell, skogvaktare, och Martin Strandberg, vd Häradskog.
Text och foto: Lars Mårdbrant