Mer biologisk mångfald på kyrkogårdarna i Örebro
Örebro kyrkogårdsförvaltning arbetar för att öka den biologiska mångfalden på våra kyrkogårdar. Därför har vi sett över vilka ytor som kan bli områden med högt gräs eller ängsmark. Det handlar om grönytor som inte används till något annat och som besökare sällan går på.
Vanliga klippta gräsmattor har låg biologisk mångfald. De består oftast av bara en sorts växt. Därför är gräsmattor inte bra livsmiljöer för djur, insekter och olika växter. Områden med högt gräs eller ängsmark ger däremot mat och skydd åt många arter.
Synen på hur en gräsyta ska se ut kan skilja sig åt. Idag behöver vi fler växter som klarar både torka och stora mängder regn, utan att behöva vattnas ofta. Det är viktigt för att skapa hållbara och varierade grönområden. En äng behöver bara slås en gång per år, till skillnad från en gräsmatta som ofta klipps tio gånger eller mer.
Att klippa gräsmattor kräver mycket resurser. Det går åt energi, maskiner och arbetstid. Den tiden kan istället användas till att sköta gravar och gravstenar.
I flera länder pågår försök med grönytor som inte kräver så mycket skötsel. På platser där gräsmattor finns men inte används, kan de istället göras om till ängar. Ängar ger mat åt pollinatörer som humlor och fjärilar och bidrar till ökad biologisk mångfald. De kan också göra kyrkogårdar och stadsmiljöer mer levande och trivsamma genom sin blomning.
Idag domineras städer av intensivt skötta gräsmattor med få arter. I svenska städer uppskattas gräsmattor utgöra cirka 40–60 procent av alla grönområden.
Källor: SLU, science.org, natursidan.se